Amerikanska experter om skolskjutningen i USA

NEW YORK. I USA har poliser som dröjt med att stoppa skolskyttar kritiserats, avgått – och ibland åtalats.

Borde svensk polis ha handlat snabbare i Örebro, och varför sköt de inte tillbaka?

Tre amerikanska masskjutningsexperter ger sin syn på polisens agerande.

– Det rätta är att göra allt som krävs för att rädda liv, säger Louis Klarevas.

Dådet i Örebro är den dödligaste masskjutningen i Sveriges historia. Men i USA är det nästan vardag: Mer än 30 skjutningar med tio eller fler döda har drabbat landet de senaste decennierna.

– En massaker av den här magnituden sker ungefär vartannat år här, säger Louis Klarevas, professor vid Teachers College, Columbia University i New York, som har nåtts av rubrikerna om Örebro.
– Det är tragiskt att det nu skett på den här skalan i Sverige.

Amerikanerna leder även ligan över flest skolskjutningar i världen. Kan Sverige dra lärdom av deras erfarenheter?

Alla tre USA-experter Aftonbladet talat med understryker att de saknar full insyn i händelseförloppet i Örebro – utredningen får ge svaren. Deras åsikter baseras på informationen som är tillgänglig hittills.

Gör allt för att stoppa skytten

Louis Klarevas förklarar att poliser i USA utbildas i att omedelbart konfrontera en gärningsman. De måste kliva över skadade, ignorera barns rop på hjälp – allt för att först stoppa skytten.

Så har det inte alltid varit. När Columbine High School i Colorado attackerades 1999, då 12 elever och en lärare dödades, avvaktade de första poliserna utanför. De spärrade av området och väntade på en insatsstyrka.

Här kom vändpunkten.

I dag tränas poliser att agera direkt. I små formationer – ofta tre, fyra tillsammans, ibland bara en eller två – rör de sig in för att stoppa skytten så snabbt som möjligt.

Väntade i tio minuter

Även svensk polis ska vid en pågående skolskjutning agera enligt metoden PDV – pågående dödligt våld. Det innebär att de ska gå in i byggnaden och omedelbart konfrontera gärningspersonen.

De första poliserna som anlände till Risbergska skolan i Örebro på tisdagen möttes av ett ”inferno” av skadade och döda.

När poliserna närmade sig för att konfrontera gärningsmannen öppnade han eld. Kort därefter kastade han troligtvis en rökgranat mot dem.

Polisen drog sig tillbaka.

De väntade på insatsstyrkan, som hade rätt andningsutrustning. Först då kunde de börja arbeta ordentligt i röken.

En timme efter att insatsen inletts hittades gärningsmannen. Efter att ha mördat tio personer tros han ha riktat vapnet mot sig själv. Först då kunde räddningstjänsten påbörja sitt arbete fullt ut.

Totalt deltog 130 poliser i insatsen. Ingen av dem avlossade skott mot gärningsmannen.

Varför elden inte besvarades är ännu inte helt klarlagt.

Svårt val

Med två grundalternativ – att storma in eller agera mer avvägt – kan valet verka enkelt. I verkligheten är det sällan självklart.

Om skott fortfarande hörs krävs ofta snabb handling. Men om gärningspersonen har barrikaderat sig måste taktiken vara mer långsam och metodisk, säger Klarevas. Situationer kan förändras på ett ögonblick.

Klarevas tänker att en viktig detalj är om polisen hörde att skotten fortsatte inne på Risbergska skolan medan de tog skydd.

– Oavsett om det råder förvirring eller inte, finns det ett rätt sätt att hantera detta: Att göra allt som krävs för att rädda liv, säger han.

Under de minuter som polisen väntade på insatsstyrkan, ska de ha förlorat spåret av gärningsmannen i den stora skolbyggnaden.

Om det stämmer vore det väldigt olyckligt, säger Klarevas, eftersom det gav 35-årige Rickard Andersson en chans att fly och döda fler.

– Samtidigt ställer det ett enormt krav på poliser som ska lokalisera skytten och förhindra fler skottlossningar. Men det skapar ett växande problem – ju längre man väntar, desto större är risken att någon dör av sina skador.

Röken ett problem

Ashley Heiberger, tidigare polis i Pennsylvania som utbildar poliser i hur de ska hantera skjutningar.

Även han undrar om skottlossningen fortsatte medan polisen väntade utanför Risbergska skolan.

– Jag vet inte exakt vad som hände i just det här fallet. Men generellt sett borde de ha utvecklat en plan och gått in under den tiden, om omständigheterna tillät det.

Röken i byggnaden får honom dock att tänka efter. Det låter som ett svårt beslut, säger han.

– Om poliserna bara behövde exponeras för röken en kort stund, tror jag att de flesta skulle bortse från risken och tänka: ”Jag andas inte in det tillräckligt länge för att det ska vara ett problem”.

Men om röken var så tät att den påverkade både andning och sikt, förändras situationen helt, påpekar han.

– En polis som går in där, får brännande ögon och kämpar för att se och andas, kommer varken kunna stoppa hotet eller skydda oskyldiga.

Polis åtalades

Trots att amerikansk polis tränas för att omedelbart konfrontera en gärningsman, sker det inte alltid i praktiken.

Vid en skjutning i Parkland, Florida, 2018, åtalades en polis för första gången för att han, som först på plats, inte konfronterade gärningsmannen som mördade 17 personer. Polisen friades senare i rättegången.

Det mest uppmärksammade fallet är masskjutningen på en grundskola i Uvalde, Texas, 2022. 19 poliser väntade utanför ett klassrum i 50 minuter medan den beväpnade gärningsmannen fortsatte skjuta. Under tiden kom larmsamtal från klassrummen där döda och skadade barn rapporterades.

Skoldistriktets polischef valde att inte storma klassrummet och väntade istället på förstärkning. Beslutet kallades senare för ett allvarligt misstag. Två lärare och 19 barn dödades, medan 17 skadades i den dödligaste skolskjutningen i Texas historia. Polischefen tvingades avgå och åtalades. Rättegången väntas senare i år.

Masskjutningen ledde till en intensiv debatt i USA om polisens skyldighet att agera vid en aktiv skjutning.

Följde inte rutinerna

Jaclyn Schildkraut, expert på masskjutningar på forskarnätverket Regional Gun Violence Research Consortium, säger att polisens agerande i Uvalde och Parkland inte berodde på bristande träning – utan på att de misslyckades med att följa de rutiner de hade lärt sig.

Det är ännu omöjligt att avgöra om de svenska poliserna agerade korrekt i ett så här tidigt skede, fortsätter hon.

Men röken, bristen på utrustning och annat kan ha påverkat deras beslut. Om det var rätt att inte besvara elden från gärningsmannen är också svårt att säga.

Oskyldiga träffades

Hon lyfter ett exempel från 2012 vid Empire State Building. Då sköt en man en före detta kollega, och poliser som kom till platsen öppnade eld när gärningsmannen riktade sitt vapen mot dem. Nio förbipasserande träffades av skotten i kaoset.

Det är lätt att ställa kritiska frågor från läktaren, säger Schildkraut.

– Även om många kan tycka att det är orimligt att poliserna väntade eller att de inte sköt tillbaka, finns det många delar av ekvationen som vi troligtvis inte har tagit hänsyn till – förmodligen för att de inte finns tillgängliga ännu.

Hon påminner om att hanteringen av sådana situationer är under ständig utveckling.

Det finns inga enkla svar.

– Vi har fortfarande dessa samtal varje dag här i USA, även nästan 26 år efter att Columbine förändrade allt.