I veckan kom regeringen och Sverigedemokraterna med nyheten – det svenska försvaret ska snabbrustas med lån som beräknas kunna landa på 300 miljarder kronor. Det är den största militära satsningen sedan kalla kriget. Orsaken är hotet från Ryssland, samtidigt som USA befaras minska sitt engagemang.
Men hur rustade är egentligen Sverige om kriget skulle komma? Hans Liwång, professor Försvarshögskolan, menar att Sverige har en försvarsmakt med många olika specialkompetenser.
– Men vi kanske inte har så mycket av varje, varken personal eller utrustning. Vi har också skänkt bort en del av den utrustning vi hade till Ukraina. Numerären är rätt liten, men det finns spetskompetens, säger han i Efter fem och fortsätter:
– Om en stor stat skulle lägga alla sina krafter på att försöka invadera Sverige så skulle det vara väldigt svårt. Men det är ett väldigt osannolikt scenario. Det är svårt att prata om det, men efter en inledande period skulle man behöva hjälp.
Så ska du agera om kriget kommer
I bästa fall har Sverige fattat beslut om höjd beredskap innan kriget kommer. Men Hans Liwång går också igenom hur man som privatperson ska agera.
– Om vi blir anfallna av ett väpnat angrepp så kan regeringen fatta ett beslut om att vi är i krig. Då är det nya lagar och regler som sköter hur Sverige fungerar. P4 är det officiella kanalen för att informera, där ska man få statens information om vad som händer, säger han.
Professorn trycker också på vikten av att samhället måste fortsätta fungera.
– De allra flesta av oss ska fortsätta göra det vi gör i fredstid även i krig. Allt från förskola, skola, myndigheter, polisen och företag ska fortsätta. Men vissa av oss som har krigsplacering ska inställa sig på sin krigsplacering, där kommer det ut specifika order för hur de ska göra, säger han.
”Behöver läsa på”
Hans Liwång säger också att militären är beroende av civilsamhället.
– Vi har en välmående och utbildad befolkning. Jag tror den största utmaningen för civilsamhället skulle vara att sätta sig in i vad ett krig skulle innebära. Företag, individer och organisationer behöver läsa på vad man själv kan hjälpa till med och vilken roll skulle man ha om det blev krig. Oftast handlar det om att vara ännu vassare på det man redan gör, säger han.