I dag överlämnar jag delbetänkandet ”Skärpta villkor för friskolesektorn” till utbildningsminister Johan Pehrson (L). Syftet med utredningen är att säkerställa att de som äger och driver företag inom den fristående skol- och förskolesektorn har ett långsiktigt och seriöst engagemang som lever upp till kraven. Utredningen föreslår begränsningar i rätten att dela ut vinst från fristående skolor och förskolor. Därtill föreslås ett batteri av ytterligare åtgärder.
Förslagen skärper villkoren för fristående skolor och förskolor, och synliggör att det är ett förtroende att få driva en skola eller förskola med offentliga medel. Tillsynsmyndigheterna får skarpare verktyg. Allmänhetens insyn i hur skolpengen används ökar, och det blir svårare för icke seriösa aktörer att driva skolverksamhet. Alla som driver skolor får incitament att alltid sträva efter god kvalitet och långsiktighet i verksamheten.
Med dagens regelverk är det inte möjligt att styra, eller ens att följa, hur offentliga medel används i en fristående skola eller förskola
Jag bedömer att det även fortsatt kommer att finnas en mångfald av huvudmän som vill driva skolverksamhet. Det blir inte förbjudet att göra vinst. Däremot blir det inte attraktivt att driva skolverksamhet för den som främst vill sko sig på skolpengen.
Det sägs ofta att skolpengen följer eleven, men det stämmer faktiskt inte. Skolpengen följer inte eleven till den skola där han eller hon är inskriven, utan tillfaller den enskilde huvudmannen som driver skolan. Med dagens regelverk är det inte möjligt att styra, eller ens att följa, hur offentliga medel används i en fristående skola eller förskola.
Skolpengen kan förstås användas för att driva elevens skola. Men en huvudman kan ha många verksamheter: skolor, förskolor och även andra verksamheter. Och huvudmannen är i dag helt fri att styra skolpengen till eventuella andra skolor eller förskolor som drivs av huvudmannen i Sverige eller utomlands. Skolpengen kan även gå till andra verksamheter än skola eller till vinstutdelning.
Det finns i dag inte något krav på att redovisa hur mycket av skolpengen som används för en viss skola, eller de kostnader som är förknippade med skolan. Eftersom det saknas redovisning av skolpengens användning går det inte heller att reglera rätten att dela ut vinst från en specifik skola. Detta rättar utredningen till – med utredningens förslag kommer det äntligen bli möjligt att säga att skolpengen följer eleven till elevens skola.
Ett förbud mot vinstutdelning i fem år införs vid nyetablering av en skola
Hur ska då regelverket utformas för att ”låsa in” skolpengen i elevens skola? Här har utredningen prövat olika alternativ och landat i att införa ett krav på att det för varje fristående skola eller förskola ska finnas en fullständig ekonomisk redovisning. Varje skola ska redovisas separat, även i de fall den enskilda huvudmannen driver flera skolor. En resultat- och balansräkning upprättas för varje enskild skola eller förskola. Den skolpeng som hänför sig till var och en av skolans elever tas upp som en intäkt i skolans redovisning.
Utredningen föreslår även begränsningar i rätten att dela ut vinst. Ett förbud mot vinstutdelning i fem år införs vid nyetablering av en skola. Ett förbud på fem år införs även när en huvudman har fått en ny ägare. Det införs vidare en möjlighet för tillsynsmyndigheten att förena ett föreläggande om att rätta till brister med ett förbud mot vinstutdelning.
Det kommer inte heller vara möjligt att motta statsbidrag för kvalitetshöjande insatser samtidigt som huvudmannen delar ut vinst. Förbudet att dela ut vinst träffar i alla dessa fall även alla andra värdeöverföringar som skulle kunna användas för att kringgå förbudet, exempelvis koncernbidrag eller att betala överpriser för erhållna tjänster.
I skolan ska skolpengen användas till skolverksamhet. Om den inte gör det, exempelvis om medel flyttas till andra skolor eller förskolor hos huvudmannen, eller till andra verksamheter hos huvudmannen, eller till vinstutdelning, räknas det som en värdeöverföring. Om en skola har ett värdeöverföringsförbud ska ett revisorsintyg utfärdas. Om det där framkommer att förbudet har överträtts kommer huvudmannen att påföras en kännbar sanktionsavgift.
Kännbara sanktionsavgifter införs vid ett antal brister, däribland vid överträdelse av förbud mot vinstutdelning
Kravet på särredovisning för varje skola eller förskola kommer att göra det möjligt att effektivt se till att förbudet mot vinstutdelning från offentliga medel efterlevs. Detta utan att det bryter mot EU-rätten, och till kostnader som svarar mot kravet på proportionalitet.
Förbudet mot vissa vinstutdelningar är bara en av många åtgärder som utredningen föreslår. Det finns utöver det förslag bland annat på följande områden:
●Skärpta krav införs på enskilda huvudmäns ekonomi och långsiktighet, både i tillståndsprövningen och i tillsynen.
●Kommunerna kommer i vissa fall att kunna återkräva utbetald skolpeng, bland annat om den använts till brott.
●Kännbara sanktionsavgifter införs vid ett antal brister, däribland vid överträdelse av förbud mot vinstutdelning.
●Villkoren skärps för att en huvudman ska få ta emot riktade statliga bidrag.
●Det blir lättare för tillsynsmyndigheterna att besluta om återkallande av godkännande, tvångsförvaltning eller verksamhetsförbud. Det blir även möjligt att tvångsförvalta fristående skolor.
●Enskilda huvudmän ska i god tid informera kommunen om planerad nedläggning av en fristående skola.
●Skolinspektionens rätt att i samband med tillsyn intervjua barn under 16 år utan målsmans samtycke förtydligas.
Utredningen kommer att återkomma med ett slutbetänkande i slutet av 2025 där vissa ytterligare skärpningar av regelverket ska presenteras, bland annat vad avser bedömningen av negativa konsekvenser för kommuner när en enskild huvudman ansöker om att starta skola.