Ett 50-tal länder befinner sig i en akut skuldkris, förvärrad av att USA och många EU-länder har skurit ned sitt bistånd kraftigt. Inför en FN-konferens i juni finns konkreta förslag för effektivare och rättvisare hantering av skulder samt hur nya skuldkriser kan förebyggas. Sverige och EU bör ta dessa förslag på allvar.

Ohållbara skulder i globala syd

Nyligen avslutades en förhandlingsomgång inför FN:s fjärde konferens om utvecklingsfinansiering (FfD4). Konferensen handlar om hur utvecklingsländer ska kunna investera mer i fattigdomsbekämpning, hälsovård och klimatarbete. Sverige kan genom sitt agerande bidra till lösningar för skuldkrisen och göra det internationella systemet mer rättvist. Det visar rapporten Skuld, skatt och klimaträttvisa från Act Svenska kyrkan.

Covidpandemin och Rysslands invasion av Ukraina utlöste en skuldkris i många länder. I dag lägger låg- och medelinkomstländer mer pengar på skuldbetalningar än på utbildning, hälsa och social trygghet – sammanlagt. Ur det perspektivet är situationen värre än under skuldkrisen kring millennieskiftet.

Ett grundläggande problem är avsaknaden av internationella regler och procedurer för att hantera ohållbara skulder. Sådana regler skulle fördela ansvar och risker mellan långivare och låntagare, likt skuldsanering inom länder. I avsaknad av ett sådant system tvingas invånarna i de skuldtyngda länderna bära hela kostnaden med försämrad sjukvård, utbildning och annan samhällsservice till följd.

Utöka skuldlättnaderna

De initiativ till omförhandlingar som görs i dag är för långsamma och ger för små skuldlättnader. Inför sommarens FN-konferens finns flera konkreta förslag på hur skuldhanteringen kan förbättras, bland annat bindande principer för ansvarsfull långivning, automatiska skuldlättnader i katastrofsituationer och ett globalt skuldregister för ökad transparens. Afrikanska länder, med stöd från flera asiatiska och latinamerikanska länder, föreslår även att en permanent skuldhanteringsmekanism upprättas under FN.

Sverige och EU har avvisat en rad förslag till strukturella förändringar på skuldområdet, särskilt de som stärker FN:s roll.


Rollfördelningen mellan FN och andra internationella institutioner är en avgörande fråga i förhandlingarna inför FfD4, särskilt i diskussionerna om skulder och skattesamarbete. Länder i globala syd vill att frågorna hanteras inom FN, där de har reellt inflytande. USA och EU insisterar däremot på att FN:s mandat inte utökas.

Sverige och EU har avvisat en rad förslag till strukturella förändringar på skuldområdet, särskilt de som stärker FN:s roll. I det senaste förhandlingsutkastet inför FfD4 finns skrivningar som stärker Världsbankens och IMF:s roll ytterligare. Detta är institutioner där EU och framför allt USA har ett oproportionerligt stort inflytande. Ingen vet heller vad USA vill med Världsbanken. I denna osäkra tid varnar vi för att ytterligare stärka Världsbankens och IMF:s roll. I stället bör vi lyssna på och bygga allianser med andra än USA, särskilt med länder i globala syd som i dag knyts allt närmare Kina.

Bidra till en tryggare global utveckling

Sverige och EU behöver agera kraftfullt för att upprätthålla det internationella biståndet. Men det räcker inte, och utsikterna att lyckas är små. Därför måste EU bidra till att FfD4 leder till kraftfulla beslut, särskilt inom skuldområdet. För detta krävs en tydlig politisk vilja i Sverige och EU, utan att det påverkar budgetmedlen.

Vi uppmanar regeringen att inför FN-konferensen i juni stödja förslag till effektivare system för att hantera och förebygga skuldkriser, inklusive förslag som ger FN en roll som neutral part. Det ligger i Sveriges intresse att utvecklingsländers statsfinanser förbättras. Det bidrar till en tryggare global utveckling och minskar på sikt behovet av internationellt bistånd.