– Kinas roll i Brics är central. Att deras president inte kommer är märkligt, säger Marta Fernández, chef för forskningsinstitutet Brics Policy Center i Rio de Janeiro.
Hon ser flera anledningar. En är det rådande världsläget. Kina vill undvika att hamna i en situation där de måste kommentera den pågående krisen i Mellanöstern.
– Kina vill inte blanda sig i konflikten med Iran och västvärlden. De föredrar att hålla sig neutrala, säger Marta Fernández till DN.
En annan orsak kan vara att Brasilien tidigare i år meddelade att de inte tänker gå med i det kinesiska infrastrukturprojektet Nya sidenvägen. En tredje orsak anges vara att Kinas president Xi Jinping inte gillade att Brasiliens president Lula da Silva bjudit in Indiens premiärminister Narendra Modi till en hedersmiddag i presidentpalatset i Brasília efter toppmötet.
– Kina och Indien har inga bra relationer. Xi Jinping kan ha överreagerat på den inbjudningen, menar Marta Fernández.
Förra årets Brics-möte hölls i Kazan, Ryssland. Närvarande var bland annat Kinas president Xi Jinping, Rysslands Vladimir Putin och den indiske premiärministern Narendra Modi.
Foto: Maxim Shipenkov/AP
Den officiella anledningen till att Xi Jinping inte kommer är att hans agenda är fullbokad.
– Ingen tror på det. Han kunde gett en bättre bortförklaring.
Xi Jinping har också klagat över säkerheten. Om Irans president Masoud Pezeshkian anländer till toppmötet lär terrorhotnivån höjas dramatiskt.
Det finns också en risk att den israeliska säkerhetstjänsten försöker komma åt honom.
– Brasilien är inte lika säkert som Kina. Vi har inte samma kontroll av folk, säger Marta Fernandéz.
På kort tid har Brics-alliansen gått från att vara en grupp av fem utvecklingsekonomier – Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika – till att bli världens största sammanslutning av länder. Efter att Indonesien blev fullvärdig medlem tidigare i år samlar Brics+ över hälften av världens befolkning – 3,5 miljarder människor. Det är mer än tre gånger så många som lever i västvärlden.
– Storleken på alliansen är viktig, framför allt för Ryssland. De känner sig inte isolerade längre. Nu kan de säga att de tillhör världen, säger Marta Fernandéz.
Irans president Masoud Pezeshkian vid ett möte i Teheran, Iran, i juni 2025.
Foto: TT
Nackdelen med utvidgningen som skedde under förra sommarens toppmöte i Kazan i Ryssland är att alliansen numera har svårt att nå konsensus. De nya medlemmarna Egypten, Etiopien, Iran och Förenade Arabemiraten har svårt att komma överens. Alliansens övergripande mål, att förändra den rådande världsordningen och införa den kinesiska valutan som ett alternativ till dollarn, har inte gått så bra. En av de mest prioriterade frågorna har varit att få till en mer rättvis representation i FN:s säkerhetsråd. Brasilien, Indien och Sydafrika vill bli permanenta medlemmar.
Den frågan är så gott som död nu. Både Egypten och Etiopien motsätter sig Sydafrikas ambition att bli Afrikas representant i säkerhetsrådet. Länderna vill själva sitta med. Ett förslag är att två afrikanska stater ska representera kontinenten, men det lär inte Kina och Ryssland gå med på, eftersom västvärlden då lär trycka på för att få med Tyskland och Japan som permanenta medlemmar.
– En stor del av världens konflikter sker i Afrika. Det vore logiskt att Afrika hade två permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd, men det kommer inte bli så. Ingen lär ta upp det under årets toppmöte, menar Marta Fernandéz.
Även vid Brisc-mötet i Johannesburg för två år sedan deltog Xi Jinping, på bilden tvåa från vänster.
Foto: Sydafrikanska regeringens pressavdelning/TT
Ett annat problem med alliansen är att den anses ha blivit alltför västfientlig. Tidigare var det tänkt att sammanslutningen skulle verka som en motvikt, men efter att Iran blev medlem har det blivit slagsida mot väst. Framför allt har utbredningen skadat Brasilien, som historiskt sett varit en bro mellan öst och väst. Efter att Lula da Silva reste till Moskva för att fira 80-årsdagen efter Andra världskriget med Rysslands president Vladimir Putin anses han inte längre vara en neutral ledare.
Lula da Silvas snabba fördömande av USA:s attacker mot Iran fick den brittiska tidskriften The Economist att kalla honom för ”en inkonsekvent, svag ledare”.
– För Lula lär mötet inte bli så bra som han hoppats, säger Marta Fernandéz vid forskningsinstitutet i Rio.
Den brasilianske statsvetaren Mauricio Santoro, som är en av landets främsta experter på relationen mellan Brasilien och Kina, menar att Xi Jinpings frånvaro kommer att urvattna toppmötet.
– I det turbulenta världsläget som råder vill inte Xi Jinping synas till. Han vill inte ta ställning. Hur mycket han än gillar och står bakom Brics, säger Mauricio Santoro till DN.
Kina kommer i stället att representeras av sin premiärminister Li Quing.