Liberalernas nya partiledare Simona Mohamsson utsågs till utbildnings- och integrationsminister i juli.
– Att lära sig språket är det viktigaste att börja med, annars klarar du dig inte i samhället, säger hon.
– Majoriteten av de som läser svenska som andraspråk är födda i Sverige. Så kan vi inte ha det.
Simona Mohamssons familj flyttade från Tyskland till Överlida utanför Borås när hon var åtta. Hennes pappa kommer ursprungligen från Palestina och hennes mamma från Libanon.
Foto: Daniel Costantini
– Ta mig som exempel. Om jag inte behärskade svenska, skulle jag då ha makt att kunna sitta så här och vara en del av att förändra samhället? Nej.
Enligt undersökningsföretaget Ipsos är språket viktigast för att en migrant ska uppfattas av majoritetsinvånarna som integrerad.
Ett av de nya förslagen som Simona Mohamsson lyfter fram är att invandrare måste lära sig vardagssvenska inom tre år. Annars riskerar de rätten till ekonomiskt bistånd.
Sverige har som integrationsmål att ”samhällets grundläggande normer och värderingar ska förankras hos och efterlevas av var och en”. Det ska minska risken för utanförskap och kriminalitet.
Simona Mohamsson ger exempel på vilka värderingar det handlar om. Förtroendet för de demokratiska processerna och samhällets institutioner är en av dem.
Är det skillnad på infödda svenskar när de uppger att de har lågt förtroende för svenska institutioner och när människor med utländsk bakgrund gör det?
– Jag förstår vad du menar. Det är en grej att du som vuxen tycker någonting. Det är en annan sak om du som vuxen till exempel tvingar på en ung tjej en slöja. Då är det inte längre att du bara tycker något, utan du går över till handling.
– Tjejer ska inte vara oroliga att blir bortgifta på sommarlovet, säger Simona Mohamsson.
För att förtydliga svenska normer och värderingar kan det bli aktuellt att förändra till exempel läroplaner i samhällsorientering eller SFI, enligt Simona Mohamsson.
Men det största ansvaret för att sprida svenska värderingar och normer har politikerna, enligt ministern. Hon efterlyser ett mindre ängsligt samtal om problemen med integration.
– Vi har ju länge haft parallellsamhällen där klaner styr. Nu ska vi för första gången göra en utredning om klaner i Sverige. Tänk att vi inte vågat utreda det förrän nu, det är ju rena 2015, säger Simona Mohamsson.
Forskaren Lin Lerpold, chef för det nya Centret för migration och integration vid Handelshögskolan i Stockholm ifrågasätter om värderingspolitik förbättrar integrationen.
– Risken är att värderingspolitik ökar känslan av utanförskap och diskriminering, säger Lin Lerpold.
Lin Lerpold startar ett nytt center för migration och integration vid Handelshögskolan i Stockholm. Under flyktingvågen undervisade hon på skolans program för att snabbt integrera utbildade asylsökande i svenskt näringsliv, RAMP.
Foto: Juliana Wolf Garcindo
Lin Lerpold pekar på SOM-institutets mätningar som till exempel visar att fler SD-väljare än invandrare har lågt förtroende för samhällsinstitutioner och är mindre positiva till ökad jämställdhet.
– Det är exempel på värderingar som regeringen vill att alla som bor i Sverige ska ha, i så fall borde alla omfattas av integrationsinsatser, säger hon.
Den stora missen med integrationspolitiken är att den är för enkelspårig, enligt Lin Lerpold.
– Politiken förenklar integration till sysselsättningspolitik och språk, medan upplevelser av tillhörighet och trygghet förbises, säger hon.
– Lyckad integration är en tvåvägsprocess och handlar om ömsesidigt engagemang. Migranter förväntas anpassa sig till det nya samhället, men samhället måste också skapa bättre förutsättningar för integration. Arbetslöshet, inkomstklyftor och trångboddhet är stora hinder för integration i Sverige, enligt OECD:s integrationsrapport. Där sticker vi ut negativt i Europa, säger Lin Lerpold.
– Enskilda invandrare har vitt skilda bakgrunder och bagage med sig. Vi behöver förstå deras motiv, bli bättre på att ta emot dem och ta tillvara deras förmågor. Föränderliga regler som gör det svårare att planera framtiden minskar däremot viljan att integreras, säger hon.
Handelshögskolan i Stockholm startar ett nytt center för migration och integration. Centret finansieras av EU:s asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF).
Foto: Handelshögskolan
Det nya centret för migration och integration på Handelshögskolan ska samla politiker, myndigheter, ideell sektor, företag och forskare för att skapa ett bredare system för integration.
– Vi behöver ett systemperspektiv med en värdekedja från migration till integration för att få det att fungera. Från enklare regler för att etablera sig och arbeta, till social gemenskap och välmående, säger Lin Lerpold.