Vi måste återinföra ett förmögenhetsregister

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2025-10-06 11.45

DEBATT. Mindre än 12 procent av världens befolkning lever i liberala demokratier. Resten lever under auktoritära regimer eller i bräckliga system där medborgarnas röster inte får verklig tyngd. Demokratin är inte självklar.

Ett av de största hoten mot demokratin är den växande ekonomiska ojämlikheten. Den rikaste 1-procenten i världen äger mer än 95 procent av hela mänskligheten. Även i Sverige skenar klyftorna. På bara tre år har antalet människor som lever i fattigdom fördubblats till 700 000. Samtidigt äger de fem rikaste mer än fem miljoner svenskar tillsammans och Sverige är det sjätte landet i världen med högst förmögenhetsojämlikhet.

Ojämlikhet är inte bara orättvis – den är ett hot mot demokratin. När några få individer har väldigt mycket resurser samtidigt som många kämpar för att få vardagen att gå ihop, skapar det en obalans i människors möjlighet till att engagera sig och få inflytande över politiken. Ojämlikheten skapar klyftor som polariserar och försvagar sammanhållningen i samhället.

När medel koncentreras till ett fåtal, koncentreras också makten. De rikaste kan köpa sig ett oproportionerligt inflytande över politiken genom lobbyism, kampanjbidrag och ekonomiska påtryckningar.

Resultatet blir politiska beslut som gynnar några få istället för alla medborgare. Forskning från Göteborgs universitet visar att förslag som stöds av de rika har större chans att bli verklighet än de som stöds av låginkomsttagare. Varje röst väger alltså inte lika tungt i praktiken.

Vi ser redan konsekvenserna. I områden med störst socioekonomiska utmaningar är valdeltagandet lägst. Människor som upplever att politiken inte bryr sig om dem tappar tilltron till systemet. Forskning från bland andra Bo Rothstein och Thomas Piketty bekräftar sambandet: växande klyftor leder till minskad tillit, ökad brottslighet och misstro mot demokratiska institutioner.

Vill vi försvara demokratin måste vi börja där hotet växer – i ojämlikheten. Och den kan motverkas. Det handlar om politiska beslut.

För det första behövs ökad transparens. Vi måste återinföra ett förmögenhetsregister som visar hur rikedomarna i Sverige faktiskt är fördelade. Det är en hygienfaktor för alla samhällen att veta hur det ekonomiska läget är för alla dess medborgare. Hur stora är förmögenheterna? Hur skuldsatta är medelklassen? Hur lite har de fattigaste?

För det andra behöver Sverige ett lobbyregister. Svenska folket har rätt att veta vilka intressen och lobbyister som påverkar våra politiker. Finland och EU har redan system för detta medan Sverige släpar efter.

För det tredje måste vi stärka omfördelningen. Under decennier har skatter avvecklats som en gång byggde välfärden och minskade klyftorna. I dag är Sverige ett skatteparadis för de rikaste.

Det är samtidigt som medelklassen i hela Europa blir mindre. Vårdköer växer, maten är dyrare, hyrorna skenar iväg och många fler hamnar i skuld hos Kronofogden. En ny förmögenhetsskatt skulle kunna generera 158 miljarder kronor årligen – pengar som kan gå till sjukvård, skola och ett liv i trygghet.

Demokratin urholkas inte över en natt. Den mals långsamt ned, när klyftor får växa och misstron frodas. Men vi kan välja en annan väg. Sverige kan bli ett
föregångsland igen som visar att det går att minska ojämlikheten, bygga upp tilliten och återge demokratin styrka. Vi har både råd och kunskap för att möjliggöra det och försvara något av det dyrbaraste vi har – vår demokrati.

Suzanne Standfast, generalsekreterare Oxfam Sverige

Rosaline Marbinah, senior policyrådgivare Oxfam Sverige

FAKTASå skriver du en debattartikel

Läs mer