Sitter på läktaren när EU bygger ett drönarförsvar

S-topparna: En farlig missbedömning

Det är självklart att Sverige ska vara med i diskussionerna när Europa samlas för att bygga en europeisk drönarmur, men statsminister Ulf Kristersson sitter avvaktande på läktaren.

DEBATT. Sverige står mitt i en säkerhetspolitisk storm. Östersjön är i dag en av Europas mest spända regioner. Gotland ligger bara 30 mil från ryska Kaliningrad – och hoten mot vår infrastruktur och vårt luftrum ökar.

Samtidigt bygger Europa upp nya flaggskeppsinitiativ för att möta dessa hot: Eastern Flank Watch och European Drone Defence Initiative. Syftet är att stärka EU:s förmåga att skydda sina yttre gränser och att säkra medlemsländernas territorium mot ryska provokationer och hybridhot. Kommissionsordförande Ursula von der Leyen har gjort klart att dessa initiativ är en del av en ny europeisk försvarsstrategi – där både teknik, industri och samordning ska ge EU en starkare egen förmåga.

Det är ett omfattande försvarsprojekt som är tänkt att vara i drift senast 2027, och som redan engagerar samtliga länder längs EU:s östra gräns.

Vi socialdemokrater menar att det är självklart att Sverige ska vara med i diskussionerna när Europa samlas för att bygga en europeisk drönarmur. Men statsminister Ulf Kristersson sitter till skillnad från sina kollegor i Norden och Baltikum avvaktande på läktaren.

Han har haft flera uppenbara tillfällen att kliva fram och visa ledarskap, precis som andra regeringschefer runt Östersjön gjort. Vid Europeiska rådets möten i oktober och när Ursula von der Leyen besökte Nordiska rådets session i Stockholm, fanns chansen att tydligt backa upp EU:s nya försvarssatsning. Istället har han i riksdagen flera gånger visat att hans intresse för drönarinitiativet är svagt.

”EU kommer inte att överta Natos ansvar för militär drönarförmåga, vare sig på östra flanken eller någon annanstans”, sa statsministern nyligen i riksdagen. Detta trots att Natos generalsekreterare Mark Rutte välkomnat initiativet från kommissionen.

Vår försvarsindustri och tekniska kompetens är världsledande. Sverige har spetskompetens inom drönarteknik, radarövervakning, cybersäkerhet och AI-baserade sensorer – allt det som EU nu vill samordna i ett gemensamt försvarssystem. Ändå har statsministern låtit bli att lyfta detta vare sig i Bryssel eller i Stockholm.

I praktiken har Sverige en gräns mot Ryssland via Östersjön och Gotland – men regeringen agerar som om hotet är någon annans problem. Det, menar vi är en farlig missbedömning. När Ursula von der Leyen nu själv prioriterar uppbyggnaden av en europeisk försvarsförmåga borde Sverige tydligt signalerar att vi vill vara med. Det handlar inte bara om solidaritet – det handlar om vårt eget skydd.

Finlands statsminister Petteri Orpo har nu tagit initiativ till ett nytt toppmöte i december för länder längs den östra flanken. Frågan är: kommer Sverige ens att bli inbjudet – och om vi blir det, tänker du delta, Ulf Kristersson?

Peter Hultqvist, ordförande i Försvarsutskottet och försvarspolitisk talesperson (S)

Matilda Ernkrans, vice ordförande i EU-nämnden och EU-politisk talesperson (S)

FAKTASå skriver du en debattartikel

Läs mer