Sveriges tysta kris – det föds för få barn: ”Inte jätteroligt”

Publicerad 17 dec 2025 kl 14.58

Sverige befinner sig i en tyst kris – det föds för få barn. 

Fortsätter utvecklingen kan vi inom 75 år vara fyra miljoner färre svenskar. 

– Vi vet inte vad som fungerar, säger Åsa Hansson, som i dag lämnar över den första delen i Utredningen för en framtid med barn. 

Senaste nyhetsklippen från Expressen.

Det föds för få barn i Sverige.

Foto: Christine Olsson / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Socialminister Jakob Forssmed.

Foto: Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Utredaren Åsa Hansson.

Foto: Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Barnafödandet gick i fjol ned till den lägsta siffran sedan mätningarna inleddes på 1700-talet, 1,4 barn per kvinna. 

För ett välfärdsland som Sverige är det en problematisk utveckling. 

– Det handlar inte bara om att det blir svårt att hitta personal till till exempel välfärdssektorn, utan det handlar också om vilka välfärdsverksamheter vi överhuvudtaget kan och kommer att erbjuda, säger socialminister Jakob Forssmed (KD). 

Han tog på onsdagen emot den utredning som i flera skrifter kommer att titta på vilka konsekvenser det låga barnafödandet får för Sverige. 

Det korta svaret är att det leder till stora utmaningar – både för den svenska ekonomin och för politiken. 

– Det är inte en jätterolig situation, säger utredare Åsa Hansson, docent i nationalekonomi.  

Hon listar flera områden som påverkas av den skiftande demografin. 

BNP kommer att sjunka, lika så tillväxttakten. Det kommer ge färre innovationer, färre företag och minskad produktivitet. 

Samtidigt kommer det att bli svårare att bedriva såväl konjunkturpolitik som penningpolitik. 

Vet inte hur man ska lösa problemet

Enligt Åsa Hansson kan den finansiella stabiliteten till slut hotas. Inte minst för att trenden är global. 

– Det här är ju inte bara ett svenskt fenomen, utan det här är ju ett globalt fenomen. Så det finns ju risk att efterfrågan på svenska produkter kommer att minska. Och att företag går i konkurs. Och att det då också i sin tur påverkar bankerna negativt. Så det finns en risk för ökad finansiell instabilitet, vilket också är någonting som man måste ta på allvar.  

Men trots att flera länder står inför samma utveckling och lösningen är given – fler barn och unga är avgörande för den långsiktiga ekonomiska tillväxten, en stark välfärd och social hållbarhet – så finns det inga lätta svar. 

– Anpassningarna som kommer krävas är både komplexa och omfattande. Och kanske inte så roliga att genomföra. Det är också så att det råder stor osäkerhet kring vad som fungerar. Vi vet fortfarande inte vad som fungerar, säger Åsa Hansson. 

Fyra miljoner färre svenskar

Utredningen har tittat på sex olika scenarior, där det värsta innebär en befolkningsminskning från 10 miljoner till sex miljoner svenskar.

Foto: Utredningen för en framtid med barn. Del 1

Öppna bild i helskärm

Men görs ingenting finns det en risk att Sveriges befolkning inom 75 år har minskat med fyra miljoner. 

– Barnafödandet har sjunkit sedan 2010, då den nådde upp till 2 och i dag 1,43. Om den trenden fortsätter så når den till 2100 ner till 0,72 barn per kvinna, vilket då är ett extremt scenario. 

I det scenariot minskar Sveriges BNP med över 50 procent. 

Utredningen har tagit fram sex olika scenarior. Oavsett scenario beskriver Åsa Hansson utvecklingen som en ”enorm utmaning”.

– Oavsett scenariot och storleken på migrationen, så måste man föra en barnvänlig politik för att undanröja hindren för att öka fertiliteten.  

– Det är inte heller så att det är en engångseffekt, att vi måste ta oss igenom detta en gång och anpassa oss. Utan det här är en kontinuerlig process som vi hela tiden måste anpassa oss efter. Så det är en enorm utmaning, säger hon.