Stora konsekvenser för samhället när de svenska vintrarna försvinner

by Babar7

32 comments
  1. **Stora konsekvenser för samhället när de svenska vintrarna försvinner**

    Flera veckor vinter har försvunnit i Sverige på bara några decennier, visar DN:s genomgång. I södra Sverige är det nya normala att vintern helt uteblir.

    De försvinnande vintrarna slår inte bara mot vintersport och chansen till en vit jul – utan skapar också oväntade problem på flera håll i samhället.

    Decembervädret år 2025 är mycket varmt – över stora delar av landet var det under månadens första halva 7–8 grader varmare än vad som tidigare var normalt.

    Men den här vintern är inte unik. Tvärtom.

    DN har gått igenom statistik från SMHI och rapporter från flera myndigheter för att kartlägga den snabba förändringen av de svenska vintrarna och se vilka effekter det får. Och bilden som träder fram är tydlig. De svenska vintrarna har på några få decennier förändrats i grunden. De vita snötäckta vintrar som svenskarna var vana vid för ett halvt sekel sedan i större delen av landet har ersatts av betydligt gråare och blötare väder.

    – Det har skett en mycket snabb förändring och den väntas fortsätta. Det är en väldigt tydlig klimateffekt, säger Charlotta Eriksson, klimatolog vid SMHI.

    Under hösten har hon och SMHI tagit fram nya så kallade klimatindikatorer, som syftar till att ge en bild av den snabba förändringen. En av de nya indikatorerna är så kallade isdygn, alltså dygn när temperaturen aldrig når över nollan. De har minskat med flera veckor sedan 1980-talet, visar statistiken.

    SMHI:s statistik visar också på helt nya svenska vinterfenomen som uppstått de senaste åren. Ett av dem syns i den nya statistiken över isläggning på Sveriges sjöar, som också har minskat kraftigt. Säsongen 2019/2020 inträffade något som aldrig dokumenterats tidigare: en hel vintersäsong passerade utan någon isläggning vid mätpunkterna på södra Sveriges insjöar.

    Det är inte bara sorgligt för skridskoåkare. När isläggningen uteblir påverkas sjöarnas ekosystem och vattenkvalitet, bland annat genom ökad algtillväxt och ökad transport av organiska ämnen till sjöarna. Det kan i sin tur leda till att det dricksvatten som tas från sjöarna får sämre kvalitet.

    Att vinterkylan försvinner får också ekonomiska konsekvenser. En positiv effekt för svenskarnas plånböcker är att behovet av el för uppvärmning minskar, konstaterar Svenska kraftnät i sin så kallade klimat- och sårbarhetsanalys.

    Värre ser det ut för skidnäringen, något som många skidåkare fick uppleva under förra påskens blidväder när pisterna i Sälen var fulla av lera – en föraning om vad som väntar i framtiden. Skistar konstaterar i sin senaste årsrapport att risken ökar för ”en kortare/sämre vintersäsong med minskad mängd snö/ökad mängd regn”. Medeltemperaturen på samtliga destinationer väntas öka med 2–2,5 grader och snötäcket minska med 25–40 procent. I stället lyfter bolaget fram möjligheten för ökad sommarturism på fjälldestinationerna.

    Att snön försvinner råder det ingen tvekan om – i Götaland, Svealand och södra Norrland har antalet vinterdagar med snö på marken minskat med omkring en månad sedan 1980-talet, visar SMHI:s statistik. I norra Norrland minskar inte antalet snödagar lika tydligt eftersom temperaturen oftast fortfarande är under nollan på vintern.

    Där ökar dock antalet nollgenomgångar, alltså dygn då temperaturen är på båda sidan nollan. Det skapar bland annat svårare ishalka på vägar och opålitliga vinterisar. Samtidigt förändras snöns kvalitet med tydliga skiktningar med skare, vilket bland annat ökar risken för laviner och gör att renar får svårt att komma åt födan under snön.

    De mildare vintrarna betyder också att tjälen uteblir från skog och mark. Det sistnämnda är något som flera myndigheter – Svenska kraftnät, Trafikverket, MSB, Folkhälsomyndigheten och Skogsstyrelsen – varnar för i sina klimat- och sårbarhetsanalyser. Utan tjäle minskar markens stabilitet vilket ökar risken för stormskador på både skog och infrastruktur, som elledningar eller bilvägar, och för olyckor.

    – Det stormar mest på vinterhalvåret och om det inte är tjälat i marken får man en mycket större risk för stormfällningar, säger Per Hazell, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen.

    Han pekar på att detta ställer nya krav på skogsbruket.

    – Det kommer att påverka hur och var man avverkar och kanske till och med att man låter bli helt och hållet, säger han.

    Så påverkas Sverige av de varmare och blötare vintrarna
    Några av de risker som svenska myndigheter pekar på som en konsekvens av Sveriges allt mildare vintrar:

    ● Ökad risk för svampangrepp, körskador och stormfällningar för skogsbruket.

    ● Ökad risk för skador på infrastruktur och elledningar på grund av stormfällningar och svagare markförhållanden.

    ● Ökad risk för halkolyckor i norr men minskad risk i söder.

    ● Ökad risk för fästingburna sjukdomar då både fästingar och deras värddjur, som rådjur, lättare kan överleva vintern.

    ● Risk för psykisk ohälsa, bland annat för renskötande samer.

    ● Stora utmaningar för rennäringen när renarna får svårt att nå födan genom snö som täcks med skare.

    ● Minskat elbehov för uppvärmning på vintrarna.

    Källor: SVK, Trafikverket, SMHI, Folkhälsomyndigheten, Skogsstyrelsen, MSB.

    I större delen av landet kommer den ökade vinternederbörden som regn, vilket också det innebär fler utmaningar för skogsbruket. Den fuktiga marken ger ökad risk för svampangrepp på träden.

    Ett än större problem är dock att skogsmaskiner kan orsaka värre skador när marken är blöt och mjuk i stället för frusen och hård. Körskadorna kan både skada träd och öka risken för erosion, slamströmmar och skred, konstaterar Skogsstyrelsen i sin klimat- och sårbarhetsanalys.

    När det kombineras med klimatförändringarnas mer extrema nederbörd på sommaren kan konsekvenserna bli katastrofala. När skyfall slår till kan körskadorna bilda kanaler som får vatten att forsa ner mot sårbara punkter på väg och järnväg.

    – Det såg vi exempelvis i somras i Västernorrland, man riskerar att få svåra skador framför allt i brant terräng, säger Per Hazell.

    Ett annat vinterfenomen i SMHI:s statistik syns i kartorna över vinterns normala ankomsttid – där stora delar av Skåne och områden längs kusten i Blekinge och Halland inte har något datum för vinterns genomsnittliga ankomst. Där är det nya normala att det inte blir någon meteorologisk vinter alls. I stället fortsätter den meteorologiska hösten hela vägen fram till den 15 februari, som är det tidigaste datum då våren kan inträffa enligt SMHI:s definition.

    Det har lett till en diskussion om huruvida man bör införa ett nytt begrepp för vintern som aldrig blir vinter: ”ovinter”. En ny etnologisk studie från forskare vid Malmö universitet och Umeå universitet konstaterar att begreppet blivit betydligt vanligare bland medier de senaste åren, något som forskarna tolkar som ”ett sätt att skapa mening och ordna det årstidskaos som klimatförändringarna föranleder.”

    – De vita vintrarna väntas bli försvinnande få i södra Sverige framöver. Frågan är bara hur mycket klimatet förändras och hur snabbt det går, säger Charlotta Eriksson på SMHI.

    Hur känner du själv inför det som sker?

    – För mig känns det personligen väldigt tråkigt och jobbigt, det var vintervädret som fick mig att bli meteorolog. Samtidigt ska man minnas att det finns betydligt mer akuta effekter av klimatförändringen – och att vi faktiskt kan påverka hur mycket av vintrarna som försvinner. Detta är ingen naturlig förändring.

  2. Det är vä tur det, annars hade el priset ruinerat svensken. Så då hade de varit tvungna att flytta

  3. Men högern gör inget för att var sig minska utsläppen eller förebygga klimatförändringarna. 

  4. Kan vi inte bara flytta julen till när snön faktiskt kommer i Januari typ? Bryr vi oss ens om varför julen händer? Det är kul att vara tillsammans på en mysig vinterdag. 

  5. Skulle inte vi få kalla vintrar pga global warming? För golfströmmen skulle flytta på sig?

  6. Jag klippte gräset igår. Var 10 grader och solen sken. Växer fortfarande.

    Nån annan hade sett en fästing på hunden.

    Men visst, det är nog bara en bluff.

  7. Sjukt tråkigt nu när man har en grabb på 19 månader, ingen pulka eller bygga snögubbar mm.

    Kommer ihåg själv när jag var liten så mycket snö det fanns överallt är 41 idag.

  8. Det känns som att allting är förskjutet med en månad eller en och en halv månad. Snö får vi fortfarande, inte under december men mellan januari till mars/april.

  9. Jag är lugn. Jorden kommer överleva.

    Mänskligheten däremot, vi kommer utplåna oss själva.

  10. Vafan ska jag som vinterälskare göra när snön, det bästa med hela vintern, inte längre kommer?

    Då blir det ju bara mer av hösten och den tycker jag inte om!

  11. Tråkigt med mindre snö, men har inte varmare temperaturer över året sina fördelar också, längre skördeperioder etc

  12. SJ kommer fortfarande vara sena – ”väntad snö INTE på spåret, förseningar”

  13. Klart man ska resa till andra sidan jordklotet för att ta massa bilder på Instagram /s

  14. Det är bara en tidsfråga tills människan utrotar sig själv. Vi är det ända djuret som någonsin har skapat flera alternativ för våran undergång.

  15. Låt oss ändra är vara taskig till att lära sig läsa?

  16. Åh nej, nu kan tågen gå som de ska.

    Och jo, skåningarna har visst vinter. Liksom alla andra södra vintrar så innebär det fortfarande regn på tvären och 3 plusgrader.

    Vill man leka med snön kan man ta en weekend till Kiruna eller nått. Jag älskar snö men det är mer problem än nytta.

  17. Det är inte erat fel, men om alla tänker lite mer på hur ni konsumerar och gör lite mer aktiva val så kommer planeten må bättre.

  18. Growing up in America, we always traveled back home to Sweden around October and sometimes December ( live in sweden now ), and I remember snow on my birthday in October, lots and lots of snow. Also it seem winter has moved, last 10 years or so we seem to get snow a lot later like around the end of January and the good summer weather starts later, the classic industry semester is no longer the best month to take your vacation.

  19. Det här är nog det sämsta decemberväder jag upplevt. Snöade lite ett par dagar men sen har det varit 5-10+ med regn i flera veckor. Fullkomligt värdelöst, och mörkt som in i helvete.

    Brukar se fram emot den glittrande snön i vintermörkret men nu är det bara mörkt och dystert, utan snö. Snart får man väl flytta till Svalbard för att få uppleva lite vinter.

  20. Jag förstår inte hur man kan vara klimatförnekare i Sverige. Jag är millennial och har under min livstid upplevts från i stort sett perfekta vintrar varje år (snötäcke mellan december och februari med enstaka veckor med plusgrader) till att det knappt är snö alls och 10 grader varmare.

    Det går att se tydlig statistik för det här his SMHI. Man måste numera upp till Dalarna för att uppleva riktiga vintrar då resterande Svealand och Götaland har plusgrader och regn. Och som vi nu ser börjar även Dalarna hotas av lera och man måste ta sig upp vidare till Jämtland för snö. Snö går från att vara något vi har till vardags till en lyxvara man måste resa för att få uppleva.

  21. Vänta tills golfströmmen stannar, då löser det sig.
    Då blir det inga problem med snö. Vi kommer faktiskt få mycket mer vinter då.. Runt en 365 dagar..

  22. Nej, världen anpassar sig. Vi kommer att förändras, eller dö.

  23. I södra sverige är det och har alltid varit sällsynt med snö innan jul iallfall…

  24. Fattar att detta har mycket negativa konsekvenser, men gan va nice ändå.

    Jag vill spendera mina vintrar i södra sverige nu.

  25. Man tror att Norrbotten ska ha en fin snöig vinter men istället migrerade stockholmsvintern hit

  26. Lite anekdotisk nutidshistoria från mellansverige.

    2009 såg ut så här i december med gröna gräsmattor. Jag kommer ihåg det för jag åkte till USA över jul. När jag kom tillbaka i januari hade det fallit 1 meter snö.

    Mellan 2012 och 2017 var vintrarna så dåliga att folk sålde sina skidor och skotrar. 2018 och 2020 kom det så stora snömängder att vi blev less på snö. Det var snö mellan oktober och maj.

    De senaste 3 åren har varit korta isiga vintrar.

    I år är det speciellt då det är isfritt och man behöver inte skrapa rutan på morgonen.

  27. Tja, det är väl bara att ta det som det kommer. Inte mycket att göra åt saken nu. Det är människans överkonsumtion som har orsakat detta och ingen verkar ju vilja ändra på sig, så upphör med gnället!

Comments are closed.