Har vi hög arbetslöshet eller inte, är det en statistisk pappersprodukt?
>Trots en av Europas högsta sysselsättningsgrader är arbetslösheten i Sverige hög, nära 9 procent enligt Arbetskraftsundersökningen. Det finns dock starka skäl till att nyansera arbetslösheten och istället öka fokus på registerbaserade mått.
> BAS är en totalundersökning och har därför inte de problem med osäkerhet, bortfall och volatila data som är förknippad AKU. Arbetslösheten enligt BAS uppgick till 5,6 procent i oktober. Det är betydligt lägre än AKU:s arbetslöshet på 9,4 procent samma månad. Det är också betydligt lägre än Arbetsförmedlingens mått trots att de baseras på samma register. Förklaringen är att en person med arbetsinkomst räknas som sysselsatt och inte arbetslös i BAS, vilket gäller en stor del av de inskrivna.
>**Arbetslösheten enligt BAS att föredra**
>
>Enligt såväl BAS som AKU har sysselsättningsgraden fallit och arbetslösheten ökat till följd av den svaga efterfrågan i svensk ekonomi. Men den generösa definitionen av arbetssökande i AKU medför att arbets-löshetsnivån är betydligt högre och kan anses överskatta mängden lediga resurser på arbets-marknaden. Även enligt BAS finns det mer lediga resurser på arbetsmarknaden än normalt, men i mindre omfattning än vad AKU indikerar. Utöver de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen finns förvisso individer som kan och vill arbeta men omfattningen av detta arbetsutbud är sannolikt begränsat. Det är alltid viktigt att använda kompletterande mått, men för att fånga kärnan av de lediga resurserna på arbetsmarknaden är arbetslösheten enligt BAS att föredra.
Skulle nog snarare tippa på att arbetslösheten är mycket högre än vad den officiella siffran visar.
Väldigt intressant att 1/3 av de arbetslösa är heltidsstudenter som söker extrajobb eller gått på en arbetsmässa, och att hälften av dessa dvs 1/6 av alla arbetslösa är heltidsstuderande gymnasieelever
Verkar onekligen som att BAS eller AF ger mer rättvisande bild av arbetsmarknaden, tidigare har jag alltid tänkt att SCB AKU gav den bättre bilden, men det här är väldigt övertygande
Också väldigt intressant att Danmark och Norge använder motsvarande BAS, förklarar en stor del av skillnaden i arbetslöshet
Ska det vara så svårt o veta hur många som har jobb eller inte?
Sätt gängkriminalitet som ett yrke, då har vi väll bara 1% arbetslöshet i sverige 😛
En bättre siffra vore väl att se till hur många som får a-kassa?
Sen sätta studenter och andra som letar deltidsjobb kan sättas i en annan kategori.
Det borde också finnas en kategori för de långtidsarbetslösa, som inte längre kan få a-kassa men som också inte är fär sjuka för att arbeta.
Visst är den totala summan interesant, men den mest interesanta är ju hur många som är i *behov* av de jobb de söker för att ha tak över huvudet.
Dessa nummer kan tas fram på olika sätt beroende på vilken myndighet personerna har kontakt med.
En sak jag tycker saknas i debatten är ”underemployed”, att ha ett jobb som inte nyttjar ens kompetens/färdigheter. En ingenjör i kassan på ica etc etc.
7 comments
Har vi hög arbetslöshet eller inte, är det en statistisk pappersprodukt?
>Trots en av Europas högsta sysselsättningsgrader är arbetslösheten i Sverige hög, nära 9 procent enligt Arbetskraftsundersökningen. Det finns dock starka skäl till att nyansera arbetslösheten och istället öka fokus på registerbaserade mått.
> BAS är en totalundersökning och har därför inte de problem med osäkerhet, bortfall och volatila data som är förknippad AKU. Arbetslösheten enligt BAS uppgick till 5,6 procent i oktober. Det är betydligt lägre än AKU:s arbetslöshet på 9,4 procent samma månad. Det är också betydligt lägre än Arbetsförmedlingens mått trots att de baseras på samma register. Förklaringen är att en person med arbetsinkomst räknas som sysselsatt och inte arbetslös i BAS, vilket gäller en stor del av de inskrivna.
>**Arbetslösheten enligt BAS att föredra**
>
>Enligt såväl BAS som AKU har sysselsättningsgraden fallit och arbetslösheten ökat till följd av den svaga efterfrågan i svensk ekonomi. Men den generösa definitionen av arbetssökande i AKU medför att arbets-löshetsnivån är betydligt högre och kan anses överskatta mängden lediga resurser på arbets-marknaden. Även enligt BAS finns det mer lediga resurser på arbetsmarknaden än normalt, men i mindre omfattning än vad AKU indikerar. Utöver de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen finns förvisso individer som kan och vill arbeta men omfattningen av detta arbetsutbud är sannolikt begränsat. Det är alltid viktigt att använda kompletterande mått, men för att fånga kärnan av de lediga resurserna på arbetsmarknaden är arbetslösheten enligt BAS att föredra.
Skulle nog snarare tippa på att arbetslösheten är mycket högre än vad den officiella siffran visar.
Väldigt intressant att 1/3 av de arbetslösa är heltidsstudenter som söker extrajobb eller gått på en arbetsmässa, och att hälften av dessa dvs 1/6 av alla arbetslösa är heltidsstuderande gymnasieelever
Verkar onekligen som att BAS eller AF ger mer rättvisande bild av arbetsmarknaden, tidigare har jag alltid tänkt att SCB AKU gav den bättre bilden, men det här är väldigt övertygande
Också väldigt intressant att Danmark och Norge använder motsvarande BAS, förklarar en stor del av skillnaden i arbetslöshet
Ska det vara så svårt o veta hur många som har jobb eller inte?
Sätt gängkriminalitet som ett yrke, då har vi väll bara 1% arbetslöshet i sverige 😛
En bättre siffra vore väl att se till hur många som får a-kassa?
Sen sätta studenter och andra som letar deltidsjobb kan sättas i en annan kategori.
Det borde också finnas en kategori för de långtidsarbetslösa, som inte längre kan få a-kassa men som också inte är fär sjuka för att arbeta.
Visst är den totala summan interesant, men den mest interesanta är ju hur många som är i *behov* av de jobb de söker för att ha tak över huvudet.
Dessa nummer kan tas fram på olika sätt beroende på vilken myndighet personerna har kontakt med.
En sak jag tycker saknas i debatten är ”underemployed”, att ha ett jobb som inte nyttjar ens kompetens/färdigheter. En ingenjör i kassan på ica etc etc.