Det är provocerande att sådant här får fortgå. Vet själv med mig, av erfarenhet, hur inkompetenta många personer i beslutande positioner är.
Hur var det nu, hade utländska medier helt fel i att en nefarisk socialtjänst tar folks barn ifrån de?
Detta är fan för jävligt. Men det är rätt konstigt hur det ska kunna vara så att man inom vården inser att man gjort ett fel, korrigerar det men övriga myndigheter bara skiter i att göra nåt? En släkting till mig hade ett liknande problem där hon fick en felaktig diagnos där läkaren korrigerade det nästan omgående efter konsultation med hennes nya läkare men lik förbannat dök detta upp igen nåt år senare vid kontakt med Försäkringskassan och hon fick tjafsa med dom IGEN.
TL;DR:
Malin fick felaktigt diagnoser (bl.a. ”lätt intellektuell funktionsnedsättning”) inskrivna i sin journal baserat på en 17 år gammal utredning som egentligen sa att hon inte hade det.
Efter förlossningen tolkade vården hennes reaktioner som bristande föräldraförmåga → socialtjänsten kopplades in → bebisen omhändertogs och placerades hos pappan.
Mödravården har nu erkänt felet och bett om ursäkt, ny psykologisk test visar att Malin inte har någon diagnos – men socialtjänsten står fast vid beslutet. Hon får bara träffa sitt barn 3 timmar i veckan.
Tycker det är spännande att sjukvårdspersonal som gör ett sånt här fel riskerar att bli av med sin legitimation. Men inom socialtjänsten så finns det ingen som hållas ansvarig. Därmed finns det inte heller någon motivation att rätta till saker som blivit fel.
Ytterligare ett fall där socialtjänsten inte kan erkänna att de har handlat fel.
Jag kan förstå varför vissa kvinnor tvekar inför att föda barn. Det känns som att man allt oftare hör berättelser, via till exempel granskningar och poddar, om hur socialtjänsten ibland gör allvarliga misstag och sedan har svårt att ompröva sina beslut.
Jag tror att många familjer har påverkats och tagit skada av sådana situationer, även när avsikten från början har varit att skydda barnet.
Samtidigt vet jag att socialtjänsten också gör mycket viktigt och gott arbete, och jag tycker det är bra att den finns. Det är en svår och komplex roll, där besluten får väldigt stora konsekvenser för alla inblandade.
Just därför känns det extra viktigt att det finns öppenhet, lyhördhet och en vilja att ompröva när ny information kommer fram.
Artikeln är av förklarliga skälig väldigt ensidig. Det låter märkligt att en felaktig diagnos skulle vara skälet till att så många instanser har gått emot den här mamman. Det är ändå socialtjänsten, socialnämnden där politiker sitter, utredningshemmet och förvaltningsrätten, där alla parter har varsin advokat, som har varit inne i ärendet. Plus att ett beslut om LVU ska omvärderas var 6e månad och om det fortfarande finns skäl till placering. Barnet verkar vara placerat hos pappan sedan 2024 av vad jag förstår av artikeln, så det här bör ha gått i rätten åtminstone 2-4 gånger.
Tyvärr inte helt ovanligt. Socialtjänsten omhändertar rätt ofta barn som inte borde omhändertas och ibland vägrar de backa även när nya fakta framkommer.
Påverkanskampanjerna från sociala medier användes såklart med illvilja för att svartmåla svenska myndigheter, men det är inte som att man måste leta länge för att hitta exempel där socialtjänsten tagit barn på tvivelaktiga grunder och hållit dom separerade från sina föräldrar. Tyvärr är det inte heller svårt att hitta fall då olämpliga missbrukande föräldrar fått behålla/tillbaka sina barn trots att de absolut inte borde.
9 comments
Det är provocerande att sådant här får fortgå. Vet själv med mig, av erfarenhet, hur inkompetenta många personer i beslutande positioner är.
Hur var det nu, hade utländska medier helt fel i att en nefarisk socialtjänst tar folks barn ifrån de?
Detta är fan för jävligt. Men det är rätt konstigt hur det ska kunna vara så att man inom vården inser att man gjort ett fel, korrigerar det men övriga myndigheter bara skiter i att göra nåt? En släkting till mig hade ett liknande problem där hon fick en felaktig diagnos där läkaren korrigerade det nästan omgående efter konsultation med hennes nya läkare men lik förbannat dök detta upp igen nåt år senare vid kontakt med Försäkringskassan och hon fick tjafsa med dom IGEN.
TL;DR:
Malin fick felaktigt diagnoser (bl.a. ”lätt intellektuell funktionsnedsättning”) inskrivna i sin journal baserat på en 17 år gammal utredning som egentligen sa att hon inte hade det.
Efter förlossningen tolkade vården hennes reaktioner som bristande föräldraförmåga → socialtjänsten kopplades in → bebisen omhändertogs och placerades hos pappan.
Mödravården har nu erkänt felet och bett om ursäkt, ny psykologisk test visar att Malin inte har någon diagnos – men socialtjänsten står fast vid beslutet. Hon får bara träffa sitt barn 3 timmar i veckan.
Tycker det är spännande att sjukvårdspersonal som gör ett sånt här fel riskerar att bli av med sin legitimation. Men inom socialtjänsten så finns det ingen som hållas ansvarig. Därmed finns det inte heller någon motivation att rätta till saker som blivit fel.
Ytterligare ett fall där socialtjänsten inte kan erkänna att de har handlat fel.
Jag kan förstå varför vissa kvinnor tvekar inför att föda barn. Det känns som att man allt oftare hör berättelser, via till exempel granskningar och poddar, om hur socialtjänsten ibland gör allvarliga misstag och sedan har svårt att ompröva sina beslut.
Jag tror att många familjer har påverkats och tagit skada av sådana situationer, även när avsikten från början har varit att skydda barnet.
Samtidigt vet jag att socialtjänsten också gör mycket viktigt och gott arbete, och jag tycker det är bra att den finns. Det är en svår och komplex roll, där besluten får väldigt stora konsekvenser för alla inblandade.
Just därför känns det extra viktigt att det finns öppenhet, lyhördhet och en vilja att ompröva när ny information kommer fram.
Artikeln är av förklarliga skälig väldigt ensidig. Det låter märkligt att en felaktig diagnos skulle vara skälet till att så många instanser har gått emot den här mamman. Det är ändå socialtjänsten, socialnämnden där politiker sitter, utredningshemmet och förvaltningsrätten, där alla parter har varsin advokat, som har varit inne i ärendet. Plus att ett beslut om LVU ska omvärderas var 6e månad och om det fortfarande finns skäl till placering. Barnet verkar vara placerat hos pappan sedan 2024 av vad jag förstår av artikeln, så det här bör ha gått i rätten åtminstone 2-4 gånger.
Tyvärr inte helt ovanligt. Socialtjänsten omhändertar rätt ofta barn som inte borde omhändertas och ibland vägrar de backa även när nya fakta framkommer.
Påverkanskampanjerna från sociala medier användes såklart med illvilja för att svartmåla svenska myndigheter, men det är inte som att man måste leta länge för att hitta exempel där socialtjänsten tagit barn på tvivelaktiga grunder och hållit dom separerade från sina föräldrar. Tyvärr är det inte heller svårt att hitta fall då olämpliga missbrukande föräldrar fått behålla/tillbaka sina barn trots att de absolut inte borde.