Publicerad 21 aug 2025 kl 05.00

Ska du skiljas? Då är det bäst att flytta till Västerås. Om du är man, alltså.

Västerås. Här har en ensamstående far med medianinkomst råd att köpa lägenhet.

Foto: Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Få ensamstående föräldrar med medianlön har råd att köpa en trea.

Foto: Janerik Henriksson / TT Nyhetsbyrån

Öppna bild i helskärm

Efter sommaren är det högkonjunktur för skilsmässor. Kanske blev det tydligt att lågan slocknat när man skulle umgås i fyra obekväma semesterveckor, kanske är det höstterminens känsla av nystart som ligger bakom. Skilsmässoansökningarna brukar hursomhelst toppa under september och oktober.

De flesta par som går skilda vägar har varit gifta i tolv år, är mellan 40 och 44 år gamla och har två barn. Men denna medelsvenssonfamilj kommer att ha svårt att hitta nya boenden. I genomsnitt har ingen av föräldrarna råd att köpa en trea i 24 av rikets 25 största kommuner. 

Undantaget är Västerås, där medianinkomsten för män räcker till tre rum om 75 kvadrat. Men exfrun får nej av banken även i Gurkstaden. Det visar en rapport från SBAB.

Den statliga bolånejätten tipsar i stället nyseparerade med att två barn att köpa en tvåa med klädkammare ”som kan göras om”.

För den enskilde är det kanske en bättre lösning att sova i en fönsterlös garderob än att tvingas dela bostad med exet. Men det är en tjutande varningssignal om att bostadspolitiken har misslyckats när ensamstående mammor och pappor med medianinkomst knappt har råd att bo ens i Sundsvall, Växjö eller Eskilstuna.

Man får alltså hoppas att de drygt 40 000 män och kvinnor som skiljer sig i år har stått i bostadskö. I Göteborg krävs det i snitt sju års kötid för att få en bostad. I Stockholm nio år i kön och betydligt mycket längre om man vill bo innanför tullarna. 

Har man varken köpoäng eller lånelöfte är det svårt att laga efter förändrad livssituation. Att flytta runt mellan andrahandskontrakt med barn i släptåg är både dyrt och påfrestande. 

Bostadspolitiken behöver en helrenovering. Tyvärr ägnar sig regeringen bara åt att fräscha upp ytskikten.

Bostadspolitiken behöver en helrenovering. Tyvärr ägnar sig regeringen bara åt att fräscha upp ytskikten. Man justerar hyrorna för nybyggda hyresrätter något, gör det lite lättare att hyra ut bostadsrätter i andra hand, höjer bolånetaket. Förslag som kan underlätta på marginalen.

Men de stora strukturreformerna saknas. 

Ett första steg vore att införa fri hyressättning i nyproduktion. Det finns redan ett utrett förslag som samlar damm på regeringskansliet. 

På längre sikt bör även det äldre beståndet avregleras, men gradvis, utan chockhöjningar. För att hjälpa dem som verkligen inte har råd att efterfråga en lägenhet till marknadspris – som ensamstående mammor med låga inkomster – behövs ett förstärkt bostadsbidrag och en behovsprövning av allmännyttan, som i Finland.

I Helsingfors finns i skrivande stund 4 708 lediga lägenheter att hyra, varav man kan få nycklarna till 2 403 direkt. Och ägarlägenheterna är billigare, i snitt är kvadratmeterpriset i snitt 56 800 kronor i Helsingfors, jämfört med 80 900 kronor i Stockholm.

En fungerande hyresmarknad kan kyla ner prisrallyt på bostadsrätter, eftersom det ger bostadssökande fler alternativ. 

Var femte kvinna har känt att hon inte kan lämna en relation på grund av boendesituationen. Med en smartare bostadspolitik behöver olyckliga par inte hålla ihop för bolånens skull.

LÄS MER: LEDARE: Här är lägenheterna som ingen vill haLÄS MER: Ni kan glömma att bo i Stockholm, kids!