- Relationen mellan Japan och Kina har snabbt försämrats efter att premiärminister Sanae Takaichi öppnat för att militärt försvara Taiwan.
- Kina har svarat med att stoppa import av japanska skaldjur, avråda från resor och ställa in kulturevenemang.
- Trots Kinas hårda press har Takaichis popularitet i Japan ökat och hon har inte backat från sitt uttalande.
- Japans och Kinas konflikter från andra världskriget spär på problemen ytterligare, och används som diplomatiskt vapen.
Sammanfattningen är gjord med stöd av AI och har granskats av en journalist.
Japans nytillträdda premiärminister Sanae Takaichi sa den 7 november att man är beredd att ingripa militärt vid aggressioner mot Taiwan i ett läge som utgör ett existensiellt hot mot Japan. Sedan dess har förhållandet mellan Japan och Kina snabbt försämrats.
”Om Japan vågar försöka sig på en väpnad intervention i Taiwansundet skulle det vara en aggressionshandling och definitivt mötas av ett kraftfullt svar från Kina,” sa det kinesiska utrikesdepartementets talesperson Lin Jian nyligen.
I det senaste ledet i den här dispyten genomförde en kinesisk hangarfartygsgrupp intensiva flygövningar nära Okinawa i södra Japan i helgen.
När Japans självförsvarsstyrkor skickade upp sina plan för att övervaka, låste ett av de kinesiska planen sin radar på ett av de japanska.
Att ett stridsflyg låser sin radar på ett annat flygplan är ett tecken på att det riktar sin uppmärksamhet mot detta mål, ofta med avsikt att kunna avfyra vapen eller avskräcka. Det är en allvarlig signal i en militär kontext och kan eskalera en konflikt.
Japans försvarsministerium har lämnat en protest hos Kina, som i sin tur hävdar att de japanska flygen äventyrade säkerheten kring de enligt dem fullt legitima övningarna.
Kina sätter allt hårdare press på Japan
Utöver Takaichis uttalanden var många i Kina redan upprörda över att den japanska premiärministern träffade Taiwans representant vid ett ekonomiskt toppmöte i Sydkorea i höstas och la upp bilder från mötet på sociala medier.
Den kinesiska ledningen har uppmanat sina medborgare att inte resa till Japan, och man har även erbjudit att hjälpa och ersätta resenärer som vill åka hem i förtid.
Hotellbokningarna från Kina mellan 21 och 27 november minskade med 57 procent jämfört med perioden 6–12 november, enligt tidningen Nikkei.
Flera stora kinesiska reseföretag har redan slutat sälja resor till Japan, visningen av vissa japanska animefilmer har stoppats i Kina, konserter med japanska artister har avbokats eller stoppats medan de pågått, och olika kulturella utbytesaktiviteter har ställs in eller skjutits upp en efter en.
Öppna bildvisare
Flygtrafiken mellan Kina och Japan har minskat drastiskt under de senaste veckorna. Bild: Lehtikuva
Dessutom har man också sagt att kinesiska medborgare bör överväga att inte studera i Japan, och hävdar att det kan finnas säkerhetsrisker med det.
Kina meddelade också att man stoppar importen av japanska skaldjursprodukter. Tidigare i månaden hade Japan precis återupptagit exporten av skaldjur till Kina efter att landets förbud delvis hade hävts.
Ett planerat trilateralt toppmöte mellan Japan, Kina och Sydkorea tidigare i november ställdes in och de två grälande parterna höll ingen gemensam träff under G20-mötet i slutet av samma månad.
Taiwan är en röd linje för Kina
Det är inte ovanligt med diplomatiska sprickor mellan Japan och Kina, men den här senaste incidenten har visat sig vara mer seglivad än många tidigare konflikter.
Anledningen är att Taiwanfrågan är en röd linje för Kina.
– Den kinesiska ledningens politiska legitimitet är djupt sammanflätad med Taiwanfrågan, och det finns därför ingen möjlighet för Beijing att släppa det här.
Det konstaterar Niklas Swanström, Asienanalytiker och direktör för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik i Stockholm.
Öppna bildvisare
Asienanalytikern Niklas Swanström ser konflikten som en av de allvarligaste på länge. Bild: ISDP
Bilden som målas upp i Kina är att man är en forntida stormakt som efter en period av nedgång håller på att återta sin plats på den geopolitiska toppen igen. Och i det här ingår att Taiwan ska ”återförenas” med det kinesiska fastlandsriket.
Allt som hotar det här bemöts med kraft av den kinesiska ledningen.
Takaichi sa, enligt många analytiker, inget spektakulärt i sig eftersom den japanska inställningen ändå bland många är att ett kinesiskt övertagande av Taiwan innebär en säkerhetsrisk för Japan.
Men att hon uttalade sig så öppet om saken i egenskap av premiärminister är ett avsteg från en policy om strategisk tvetydighet som många länder, inklusive USA, har.
Dessutom har själva formuleringen en juridisk dimension.
Att kalla en invasion av Taiwan för en existensiell risk för Japan betyder att man enligt lag får rätt att ta i bruk de japanska självförsvarsstyrkorna, vilket annars är förbjudet enligt Japans grundlag.
Historiska bråk möter modern politik
Japan invaderade Korea i början av förra sekelskiftet, och under årtiondena kring och under andra världskriget även delar av Kina och Sydostasien, bland annat Taiwan.
Den japanska arméns brutala behandling av Kina under kriget har förblivit ett sår i relationen mellan länderna.
De senaste åren har det i allt högre grad använts som propagandaverktyg av Kina för att svärta ner Japans rykte i modern tid.
Öppna bildvisare
Det kontroversiella Yasukunitemplet i Tokyo, där ett antal japanska krigsförbrytare från andra världskriget ligger begravda, har varit en källa till diplomatiska gräl mellan Japan och Kina vid flera tillfällen. Bild: EPA-EFE
I år firade Kina dessutom 80-årsdagen av det de kallar ”Det kinesiska folket seger mot den japanska aggressionen”, vilket har lett till att de anti-japanska tongångarna varit extra uttalade.
Då USA:s president Donald Trump talade med Kinas ledare Xi Jinping nyligen var Kina också mån om att måla upp en bild av sitt land som en nyckelspelare i alliansens kamp mot axelmakterna i andra världskriget och påminna om Japans plats i den.
Man försökte också, enligt kinesiska medier och officiella uttalanden, under samtalet poängtera vikten av att Taiwan ”återförenas” med Fastlandskina.
Kina vill ha soft power
Att Kina i den här pågående dispyten bland annat valt att stoppa just japanska animefilmer, som gjort stor succé världen över, och hindrar japanska popartister från att uppträda är ett sätt att lägga såväl ekonomisk som kulturell press på Japan.
Internet har blivit ett av Kinas viktigaste vapen i kampen mot Japan om soft power.
– Vi ser på sociala medier hur man försöker påverka Japan, men också smutskasta landet och lyfta fram en mer positiv bild av Kina och kommunistpartiet, säger Swanström.
Det här budskapet går igen på exempelvis Tiktok idag, fortsätter han.
Xi Jinpings uttalade propagandastrategi från 2013, sammanfattad i citatet att ”framföra berättelsen om Kina väl”, har blivit allt tydligare i Kina.
Öppna bildvisare
Protesterna i Hongkong mot Kinas ökade inflytande i politiken och folks friheter ledde till att Kina stramade till sin övervakning av sociala medier och forum på internet. Bild: Jerome Favre / EPA
Sedan protesterna i Hongkong 2019 och covid-19-pandemin kort därpå, har den kinesiska styrningen av innehållet på nätet blivit allt mera påtaglig och missnöjesyttringar filtreras snabbt bort.
Samtidigt har satsningen på internationella påverkansoperationer ökat.
Kina har historiskt också försökt påverka Japan, inte minst genom personliga kontakter med affärsmän och politiker som haft en mera välvillig inställning till kommunismen.
Även universitet och olika ideella föreningar har använts av Kina för att bedriva propaganda.
– Japanska universitet har otroligt många kinesiska studenter som Kina använder för att skapa personliga relationer man kan utnyttja, säger Swanström.
Enligt Swanström sker en del påverkan också genom att Kina finansierar mängder av forskning utomlands. Det här skapar ett beroende som kan utnyttjas när Kina vill styra samtalet om det egna landet.
Japan står på sig
Enligt vissa analyser av läget kan Kina ha haft förhoppningar om att rubba Takaichis ställning genom att gå ut hårt mot henne direkt, i och med att hon är rätt ny på sin post.
Men i nuläget verkar det åtminstone inte ha haft önskad effekt.
Trots pressen från Kina, och de ekonomiska konsekvenserna som det kan föra med sig, har Takaichis kommentarer ännu inte skadat japanernas bild av henne.
Enligt mätningar i flera större japanska tidningar som Mainichi Shimbun, Kyodo News och Asahi Shimbun är folks förtroende för Takaichi omkring 70 procent.
Det här är något av det högsta som uppmätts för en ledare från hennes parti LDP under de senaste åren, och har till och med ökat en aning under hennes första månad vid makten.
Hon upplevs av många som en trygg ledare, och hon har till och med bidragit till att partiet också stigit i anseende något efter år av allt lägre förtroende hos väljarna.
– Det här stärker hennes trovärdighet som en stark ledare och konsoliderar hennes maktposition bland de konservativa inom partiet, säger Swanström.
Swanström ser det också som sannolikt att en del av hennes uppbackare inom partiet och av väljarna uppskattar den hårdare attityden, vilket innebär att Takaichi kan dra fördel av att stå på sig i frågan.
Flera analyser konstaterar att läget, trots diplomatiska försök att gjuta olja på vågorna, är så infekterat just nu att det kan ta lång tid innan displyten löser sig eftersom varken Kina eller Japan vill backa.