Ledare för sju EU-länder uppmanar i ett gemensamt brev EU att snabbt fatta beslut om att använda frysta ryska tillgångar till stöd för Ukraina.
Öppna bildvisare
Finland vill se skyndsamma beslut om hur de frysta ryska tillgångarna ska hanteras av EU. Bild: Olivier Matthys / EPA
8.12 12:20•Uppdaterad 8.12 14:47
Lyssna (du hör en artificiell röst) 2:53
Förutom Finland står också Sveriges, Estlands, Irlands, Lettlands, Litauens och Polens regeringschefer bakom brevet till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Ledarna betonar att stödet till Ukraina i dess kamp för frihet och självständighet inte bara är en moralisk skyldighet, utan också ligger i Europas eget intresse.
”Vi måste snabbt gå vidare med kommissionens förslag om att använda de frysta ryska tillgångarna för ett lån till Ukraina”, skriver de.
Svåra diskussioner väntar
EU har redan länge diskuterat hur de frysta ryska tillgångarna på omkring 210 miljarder euro kan användas.
Enligt EU-kommissionens förslag skulle tillgångarna användas för att ge Ukraina ett lån, som landet återbetalar om och när Ryssland betalar krigsskadestånd.
Lånet föreslås uppgå till 140 miljarder euro och skulle betalas ut successivt, enligt Ukrainas behov, och specificeras i en årlig finansieringsstrategi.
Av det totala beloppet ska 45 miljarder euro hållas i reserv för att återbetala tidigare lån och på så sätt inte öka Ukrainas skuldbörda.
Belgien behöver garantier
Den största delen av de ryska tillgångarna finns på konton hos finansinstitutet Euroclear i Belgien.
– Den finansiella stabiliteten är hotad ifall EU använder de frysta ryska tillgångarna, säger vd:n för Euroclear Valerie Urban till nyhetsbyrån Reuters.
Enligt Urban finns det inte några ”gratispengar” från Euroclear till EU, eftersom alla ryska tillgångar där är föremål för rättsliga krav.
Enligt Euroclear är de frysta tillgångarna bättre lämpade som ett förhandlingskort för att uppnå fred i Ukraina istället för att finansiera ett så kallat reparationslån.
Också Belgien har hittills motsatt sig användningen av tillgångarna på grund av risker för rysk vedergällning och ansvar för eventuella ersättningskrav.
Också Finland bör betala
För att lånet ska kunna beviljas måste varje EU-land gå i borgen för sin andel av summan.
Tyskland skulle enligt förslaget stå för den största andelen, cirka 52 miljarder euro. Om vissa medlemsländer, till exempel Ungern, väljer att inte delta kan de enskilda ländernas andel öka.
Enligt uppgifter i nättidningen Politico skulle Finlands andel landa på cirka tre miljarder euro.
Ukraina har ett uppskattat budgetunderskott på nästan 72 miljarder euro nästa år och riskerar att tvingas göra drastiska nedskärningar om inte nytt stöd tillförs snabbt.
EU-kommissionen hoppas nå en uppgörelse om lånepaketet vid toppmötet som hålls om två veckor.
Källa: Reuters