Huvudbudskap

Antalet unga vuxna i åldern 18–40 år som diagnostiseras med både AST och EIPS/BPS har ökat drastiskt senaste decenniet, särskilt bland kvinnor.
Patienter med både AST- och EIPS/BPS-diagnos har en ökad risk för allvarlig självskada, suicidförsök, annan psykisk samsjuklighet och längre vårdtider inom slutenvården än patienter diagnostiserade med enbart AST eller EIPS/BPS.
Detta tydliggör ett behov av anpassning av vård och insatser för patienter med överlappande symtom.

Läs mer

Co-occurring diagnoses of autism spectrum disorder and borderline personality disorder

Co-occurring diagnoses of autism spectrum disorder (ASD) and borderline personality disorder (BPD) have received growing attention in recent years. In a register-based study of ASD and BPD diagnoses established among individuals aged 18–40 in the Stockholm region, we examined cases where both diagnoses were present. The number of individuals diagnosed with co-occurring ASD and BPD increased markedly between 2012 and 2022. This group demonstrated significantly higher risk (odds ratio) of other psychiatric diagnoses and inpatient care compared to individuals with only ASD, only BPD, or a clinical comparison group. Notably, there was a twenty-fold increased risk of suicide attempts and severe self-harm. These findings underscore the need for targeted treatment interventions for this vulnerable population.

Läs mer

Alma Sörberg Wallin
med dr, leg psykolog, Psykiatricentrum Södertälje, Region Stockholm; institutionen för global folkhälsa, Karolinska institutet, Stockholm, alma.sorberg-wallin@regionstockholm.se

Annika Tiger
doktorand, specialistläkare i psykiatri, Psykiatri Södra Stockholm, Region Stockholm; institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, Stockholm

Rickard Ahlberg
med dr, leg psykolog, Kriminalvården; institutionen för medicinsk vetenskap, Örebro universitet

Anna Ohlis
med dr, specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri och social­medicin, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm; institutionen för global folkhälsa, Karolinska institutet, Stockholm

Läs artikeln som pdf

Annons

Annons

Diagnosgrupperna autismspektrumtillstånd (AST) och emotionellt instabilt personlighetssyndrom/borderline-personlighetssyndrom (EIPS/BPS) har traditionellt setts som skilda typer av psykiatriska diagnoser. I dia­gnosmanualerna DSM och ICD sorteras AST under utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och har främst diagnostiserats hos barn, och oftare pojkar än flickor [1, 2], medan EIPS/BPS hör till personlighetssyndrom och främst diagnostiseras hos vuxna, och oftare hos kvinnor än män [3]. I en internationell översiktsstudie fann man att personer med AST har fått dia­gnosen EIPS/BPS i ungefär samma grad som befolkningen i stort, och vice versa [4]. Författarna till översikten poängterar dock att den låga graden av samvariation kanske förklaras av underdia­gnostik av den ena eller båda diagnoserna, då vissa av de studier som ingick baserades på retrospektiva data från befintlig diagnostik. I en av studierna i översikten, där man genomförde strukturerade och noggranna bedömningar i en grupp vuxna patienter med AST och/eller ADHD, fann man en prevalens på 11 procent av EIPS/BPS i gruppen med AST och 15 procent hos dem med både AST och ADHD, vilket är en klart förhöjd förekomst av EIPS/BPS hos de med AST [5]. Det här är i linje med en stor svensk registerstudie av EIPS/BPS från 2022, där man fann en tydlig överrepresentation av AST jämfört med andra personer i befolkningen [6].

Det finns begränsat med studier som har undersökt olika utfall hos personer med samtidigt EIPS/BPS och AST. En av de få studierna på området är en svensk studie, där 6 kvinnor bedömdes ha samtidigt EIPS/BPS och AST [7]. Man fann att dessa personer hade hög­re grad av suicidalitet och negativ självbild än de med bara EIPS/BPS [7]. 

I dagsläget finns mycket knapphändig kunskap om personer med samtidigt EIPS/BPS och AST, både i Sverige och internationellt. I denna studie kartläggs dia­gnostisering av AST och EIPS/BPS i Region Stockholm över tid samt risk för bipolär sjukdom, substansbrukssyndrom, ätstörning, suicidförsök, allvarlig självskada och slutenvård.

Annons

Annons

Metod

I denna registerstudie har data hämtats från: 

  • Region Stockholms administrativa vårdregister, VAL-databaserna [8], som innehåller uppgifter om all regionfinansierad öppen- och slutenvård (inklusive privata vårdgivare med avtal) för uppgifter om AST, EIPS/BPS och övriga diagnoser, sjukhusinläggning och suicidförsök/självskada enligt nedan.
  • Nationella patientregistret för kompletterande uppgifter om övriga diagnoser, sjukhusinläggning och suicidförsök/självskada (tillgängligt till 2016).

Studiepopulationen utgjordes av alla unga vuxna som var bosatta i Region Stockholm mellan år 2006 och 2022 och som fått någon av följande diagnoser registrerad i specialiserad öppen- eller slutenvård mellan året de fyllt 18 och året de fyllt 40 år: AST (ICD-10 diagnoskod F84), EIPS/BPS (F60.3), eller – som jämförelsegrupp – vanliga psykiatriska tillstånd (utom AST eller EIPS/BPS), det vill säga depressionstillstånd, tvångssyndrom och ångest- och stressrelaterade dia­gnoser (F32–34, F39, F40–43). Totalt ingick 161 288 personer i analyserna. Antalet personer med registrerad dia­gnos per år (endast AST, endast EIPS/BPS eller båda diagnoser under samma kalenderår) beräknades 2012–2022 för en aktuell tidslinje.

Risk för bipolär sjukdom (F30–F31), substansbrukssyndrom (F10 utom F10.1), ätstörning (F50), slutenvård med suicidförsök eller självskada (X60–X84, Y10–Y34) och slutenvård med psykiatrisk diagnos (F00–F99) hos personer med diagnoserna AST och EIPS/BPS jämfört med personer med vanliga psykiatriska tillstånd har beräknats med logistisk regressionsanalys, med statistisk kontroll för ålder, kön och antal år som personen bott i regionen. Dessa analyser gäller endast fram till 2021, eftersom uppgifter om boende i Region Stockholm saknas för 2022. I dessa analyser grupperas personer efter diagnoser ställda under hela studietiden. Studien har har godkänts av Etikprövningsmyndigheten (dnr 2010-1185-31-5).

Resultat

Förekomst av AST- och EIPS/BPS-diagnoser över tid

Antalet personer som under samma år fått både AST och EIPS/BPS registrerat vid vårdkontakt ökade trefaldigt, från knappt 100 till över 300, mellan 2012 och 2022 (Figur 1A). Huvuddelen av ökningen sågs bland kvinnor. Även antalet personer med enbart AST registrerat vid vårdkontakt ökade i en liknande grad, från strax över 3 000 till över 9 000 personer, med en ökning både för män och kvinnor (Figur 1B). EIPS/BPS däremot var mer stabilt mellan 2012 och 2022, med endast en liten ökning i början av perioden (Figur 1C). Män med EIPS/BPS registrerat vid vårdkontakt var relativt få jämfört med kvinnorna under hela perioden.

Diagnoser, slutenvård, självskada och suicidförsök

Bland dem som fick diagnoserna AST och/eller EIPS/BPS under studietiden fick 18 135 personer enbart dia­gnosen AST, 8 388 enbart EIPS/BPS och 1 080 personer båda diagnoserna. I jämförelsegruppen, personer dia­gnostiserade med vanliga psykiatriska tillstånd (depressionstillstånd, tvångssyndrom och ångest- och stressrelaterade diagnoser), ingick 133 685 personer. 

Jämfört med personer med vanliga psykiatriska tillstånd hade personer med antingen AST eller EIPS/BPS en högre risk för de flesta av de undersökta diagnoserna (bipolär sjukdom, substansbrukssyndrom, ätstörning), samt slutenvård, suicidförsök eller självskada (Tabell 1). Personer med både AST- och EIPS/BPS-dia­gnos hade dock ännu högre risk för samtliga dessa utfall, och ungefär 18 gånger hög­re (oddskvot) för suicidförsök och självskada (1 593 i gruppen med vanliga psykiatriska tillstånd, 158 i gruppen med både AST och EIPS/BPS) efter statistisk kont­roll för kön, födelseår och antal år i studien, jämfört med personer med vanliga psykiatriska tillstånd. Sett till prevalens hade 15 procent i den gruppen minst 1 tillfälle av slutenvård med suicidförsök eller självskada, medan motsvarande var 8 procent bland dem med endast EIPS/BPS-dia­gnos och 1 procent bland dem med endast AST-dia­gnos (visas ej i tabell). 

Resultaten var ungefär desamma bland män och kvinnor, med vissa undantag (Tabell 1). Bland män med endast EIPS/BPS-diagnos var risken högre för substansbrukssyndrom än bland män med både AST- och EIPS/BPS-diagnos, medan risken för ätstörningsdiagnos däremot var klart högre bland män med båda diagnoserna. Den förhöjda risken för självskada och suicidförsök bland personer med AST- och EIPS/BPS-diagnos i kombination var mest uttalad bland kvinnor, med en 20-faldigt ökad risk jämfört med dem med vanliga psykiatriska tillstånd. 

För personer med antingen AST eller EIPS/BPS var antalet dagar med slutenvård med psykiatrisk dia­gnos ganska lika, med en median på 2 dagar och ett genomsnitt kring 8–10 dagar per år (Tabell 2). Personer med båda diagnoser hade däremot dubbelt så många dagar som de med bara ena eller andra diagnosen, sett till både median (4,7 dagar jämfört med 2,3 hos personer med enbart AST och 1,9 hos individer med enbart EIPS/BPS) och genomsnitt (20,7 dagar jämfört med 10,2 respektive 8,6).

Diskussion

Fler får diagnoserna AST och EIPS/BPS i kombination

Antalet personer som fått båda diagnoserna AST och EIPS/BPS har ökat kraftigt: en trefaldig ökning mellan 2012 och 2022. Det kan ha flera orsaker. En kan vara att AST diagnostiseras betydligt oftare nuförtiden än tidigare, även bland vuxna [9]. Med klart fler utredningar inom psykiatrin och hos privata vårdgivare och fler personer som får AST-diagnoser finns det potentiellt fler som kan diagnostiseras med samvarierande EIPS/BPS. I vissa fall kan det handla om en initial feldia­gnostisering av EIPS/BPS som sedan ändras till AST, och vice versa. Flera har framhållit att autistiska symtom kan feltolkas som personlighetssyndrom, särskilt vid samsjuklighet med till exempel ångest och depression [10-12]. Det är också möjligt att det rör sig om en faktisk samsjuklighet som upptäcks i allt högre grad, i takt med att samvariation mellan psykiatriska tillstånd fått allt mer uppmärksamhet [13-15]. I linje med nya forskningsfynd har dimensionella och transdiagnostiska modeller för psykiatriska tillstånd börjat användas [13, 16]. I stället för kategoriska och tydligt åtskilda syndrom betonar man grader av symtom, transdiagnostiska faktorer och att psykiatriska tillstånd ofta samvarierar. Det gäller även samvariationen mellan neuropsykiatriska tillstånd och personlighetssyndrom [16]. Det är tänkbart att samvariationen mellan AST och EIPS/BPS i vår studie i viss mån beror på delade etiologiska faktorer, som för ADHD och EIPS [17]. Detta behöver dock undersökas närmare i framtida studier. 

Andra diagnoser, slutenvård, självskada och suicidförsök

Personer med både AST- och EIPS/BPS-diagnos hade en ökad risk för andra diagnoser, självskada och suicidförsök och fler dagar med slutenvård än personer med enbart AST eller EIPS/BPS. Det talar för ett svårare tillstånd och ett större vårdbehov bland dessa patienter, vilket är i linje med fynd i tidigare, mindre studier [7, 18, 19]. Anmärkningsvärt många, 15 procent, hade genomfört ett suicidförsök eller självskada under studietiden. Risken för detta utfall var tiofalt hög­re än hos personer med enbart AST (som i sin tur redan har högre risk för suicidförsök än befolkningen i stort [20]). Detta är endast de fall som registrerats under slutenvård och inbegriper alltså inte självskada som kunnat omhändertas i öppenvården. Känsloregleringssvårigheter parallellt med rigiditet och bristande flexibilitet, det vill säga symtom på både AST och EIPS/BPS, kan utgöra en särskilt svårbemästrad kombination. Det kan minska förmågan att hitta nya och effektiva sätt att hantera svåra känslor och situationer och att söka adekvat hjälp, och därmed öka risken för suicidförsök [21].

Behandlingsinsatser

Det finns ett ökande intresse för att ge gruppen med samvarierande AST och EIPS/BPS adekvat vård. Behandlingar som tidigare varit primärt inriktade mot EIPS/BPS eller AST har börjat anpassas och utprövas för personer med samvarierande AST och EIPS/BPS eller liknande drag [22-27]. Även inom Bup Stockholm och i Region Skåne har anpassade behandlingar för ungdomar respektive vuxna med AST och samtidiga drag av EIPS/BPS utvecklats [28, 29]. Utgångspunkten har varit att kliniker noterat att gruppen har svårare att tillgodogöra sig etablerad behandling vid EIPS/BPS, som dialektisk beteendeterapi. Pilotutvärderingar av anpassad dialektisk beteendeterapi indikerar god genomförbarhet [28], minskad självskada och minskat behov av heldygnsvård [29].

Studiens styrkor och begränsningar

Registerstudier ger möjlighet att studera den totala populationen med minimalt bortfall, med tillförlitliga uppgifter om registrerade diagnoser och vårdhändelser. En begränsning med registerdata är dock att olika tillstånd kan vara under- eller överdiagnostiserade. Vidare ger register grova mått utan möjlighet till detaljgranskning. Vi vet exempelvis inte i vilken utsträckning man har konstaterat samsjuklighet alternativt omprövat en tidigare given dia­gnos (till exempel bedömt att en AST-diagnos bättre beskriver symtombilden än en tidigare given EIPS/BPS-dia­gnos). En annan begränsning är att studien bara innefattar data från Region Stockholm. Det är oklart i vilken mån studiens resultat kan generaliseras till andra regioner i Sverige. 

Slutsats

Sammantaget ser vi alltså en tydlig ökning av antalet personer som får båda diagnoserna AST och EIPS/BPS. Vi ser också en tydligt förhöjd risk för suicidförsök, självskada, andra psykiatriska diagnoser och fler dagar med slutenvård i denna grupp än hos patienter dia­gnostiserade med enbart AST eller EIPS/BPS. Resultaten indikerar ett särskilt behov av vård och insatser för denna grupp med komplex symtombild och ofta allvarlig problematik.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Läs mer

Referenser

  1. Elsabbagh M, Divan G, Koh YJ, et al. Global prevalence of autism and other pervasive developmental disorders. Autism Res. 2012;5(3):160-79.
  2. Doernberg E, Hollander E. Neurodevelopmental disorders (ASD and ADHD): DSM-5, ICD-10, and ICD-11. CNS Spectr. 2016;21(4):295-9.
  3. Leichsenring F, Fonagy P, Heim N, et al. Borderline personality disorder: a comprehensive review of diagnosis and clinical presentation, etiology, treatment, and current controversies. World Psychiatry. 2024;23(1):4-25.
  4. May T, Pilkington PD, Younan R, et al. Overlap of autism spectrum disorder and borderline personality disorder: a systematic review and meta-analysis. Autism Res. 2021;14(12):2688-710.
  5. Anckarsäter H, Stahlberg O, Larson T, et al. The impact of ADHD and autism spectrum disorders on temperament, character, and personality develop­ment. Am J Psychiatry. 2006;163(7):1239-44.
  6. Tate AE, Sahlin H, Liu S, et al. Borderline personality disorder: associations with psychiatric disorders, somatic illnesses, trauma, and adverse behav­iors. Mol Psychiatry. 2022;27(5):2514-21.
  7. Rydén G, Rydén E, Hetta J. Borderline personality disorder and autism spectrum disorder in females: a cross-sectional study. Clin Neuropsychiatry. 2008;5(1):22-30.
  8. Region Stockholm, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin.VAL-databaserna. https://www.folkhalsokollen.se/datakallor/val-databaserna/
  9. Jablonska B, Ohlis A, Dal H, et al. Autismspektrumtillstånd och adhd bland vuxna i Stockholms län. Förekomst av diagnoser i befolkningen samt vårdkonsumtion. Stockholm: Region Stockholm, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin; 2023.
  10. Iversen S, Kildahl AN. Case report: mechanisms in misdiagnosis of autism as borderline personality disorder. Front Psychol. 2022;13:735205.
  11. Tamilson B, Eccles JA, Shaw SCK. The experiences of autistic adults who were previously diagnosed with borderline or emotionally unstable personality disorder: a phenomenological study. Autism. 2025;29(2):504-17.
  12. McQuaid GA, Strang JF, Jack A. Borderline personality as a factor in late, missed, and mis-diagnosis in autistic girls and women: a conceptual analysis. Autism Adulthood. 2024;6(4):401-27.
  13. Kotov R, Krueger RF, Watson D, et al. The Hierarchical taxonomy of psychopathology (HiTOP): a dimensio­nal alternative to traditional nosologies. J Abnorm Psychol. 2017;126(4):454-77.
  14. Dell’Osso L, Cremone IM, Nardi B, et al. Comorbidity and overlaps between autism spectrum and borderline personal­ity disorder: state of the art. Brain Sci. 2023;13(6):862.
  15. Lichtenstein P, Carlström E, Råstam M, et al. The genetics of autism spectrum disorders and related neuropsychiatric disorders in childhood. Am J Psychiatry. 2010;167(11):1357-63.
  16. Michelini G, Carlisi CO, Eaton NR, et al. Where do neurodevelopmental conditions fit in transdiagnostic psychiatric frameworks? Incorporating a new neurode­velopmental spectrum. World Psychiatry. 2024;23(3):333-57.
  17. Ditrich I, Philipsen A, Matthies S. Borderline personality disorder (BPD) and attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) re­visited – a review-update on common grounds and subtle distinctions. Borderline Personal Disord Emot Dysregul. 2021;8(1):22.
  18. Dell’Osso L, Cremone IM, Carpita B, et al. Correlates of autistic traits among patients with borderline personality disorder. Compr Psychiatry. 2018;83:7-11.
  19. Chabrol H, Raynal P. The co-occurrence of autistic traits and borderline personality disorder traits is associated to increased suicidal ideation in nonclinical young adults. Compr Psychiatry. 2018;82:141-3.
  20. Hirvikoski T, Boman M, Chen Q, et al. Individual risk and familial liability for suicide attempt and suicide in autism: a population-based study. Psychol Med. 2020;50(9):1463-74.
  21. Cheney L, Dudas RB, Traynor JM, et al. Co-occurring autism spectrum and borderline personality disorder: an emerging clinical challenge seeking informed interventions. Harv Rev Psychiatry. 2023;31(2):83-91.
  22. Zavlis O, Tyrer P. The interface of autism and (borderline) personality disorder. Br J Psychiatry. 2024;225(3):360-1.
  23. Kaltenegger HC, Philips B, Wennberg P. Autistic traits in mentalization-based­ treatment for concurrent borderline personality disorder and substance use disorder: secondary anal­yses of a randomized controlled feasibility study. Scand J Psychol. 2020;61(3):416-22.
  24. Vuijk R, Deen M, Geurts HM, et al. Schema therapy for personality disorders in autistic adults: Results of a multiple case series study. Clin Psych Psychother. 2023;30(2):458-72.
  25. Kuroda M, Kawakubo Y, Kamio Y, et al. Preliminary efficacy of cognitive-behavioral therapy on emotion regulation in adults with autism spectrum disorder: a pilot randomized waitlist-controlled study. PLoS One. 2022;17(11):e0277398.
  26. Huntjens A, van den Bosch LW, Sizoo B, et al. The effectiveness and safety of dialectical behavior therapy for suicidal ideation and behavior in autistic adults: a pragmatic randomized controlled trial. Psychol Med. 2024;54(10):2707-18.
  27. Dudas RB, Cheney L. Good psychiatric man­agement of borderline personality disorder and co-occurring autism spectrum disorder. Am J Psychother. 2025;78(1):35-45.
  28. Lindheim von Bahr P, Karlsson T, Jimson J, et al. »En bra start«. DBT med behandlingstill­lägg för ungdomar med emotionell instabilitet och autismspektrumtillstånd. Delrapport 1: Behandlingsutveckling och upplevelser av inledande behandling. Stockholm: Stockholms läns landsting, Barn- och ungdomspsykiatri, Utvärderingsenheten; 2017.
  29. Carnelid A, Linnér A. Dialektisk beteendeterapi (DBT) Skills system vid borderline och autism. En utvärdering av metoden vid DBT-teamet inom Vuxenpsykiatri Helsingborg. Region Skåne, FoUU-enheten, Psykiatri, habilitering och hjälpmedel; 2024. FoU-rapport 5/2024.

Läs mer