unsaveSpara
expand-left
helskärm
Cyniska företag sålde medvetet skadliga produkter till barn, tjänade astronomiska belopp och kom undan med det. Så kan experimentet med sociala medier sammanfattas.
Vuxenvärlden svarar med förbud men kan samtidigt vara på väg att göra om samma misstag igen.
Hur vet man att en digital trend har peakat? Kanske när boomers börjar agera.
I dagarna inför Australien ett sociala medier-förbud för alla under 16 år.
I Danmark har en officiell åldersgräns införts och i Sverige har det tillsatts en utredning i frågan.
Allt detta är ett ganska klumpigt sätt att sminka över det faktum att inget gjordes under så lång tid.
Som vanligt ligger de unga före.
När Ungdomsbarometern nyligen släppte sin rapport där unga trendspanar inför 2026 är avståndstagande till skärmar och sociala medier en av de saker som lyfts fram, samtidigt som “grannie-hobbies” som stickning, sömnad och matlagning spås få ett uppsving.
Att skärmar och sociala medier inte bara är tipp-topp är något som en hel generation tvingats lära sig den hårda vägen.
”Jag hade blivit lite irriterad för det är väldigt kul, men jag tror det är väldigt bra för ungdomar att inte hålla på så mycket med sociala medier”, säger Ella, 17, när Aftonbladet intervjuar unga om ett förbud.
Sociala medier spelar en viktig roll för många unga och ett förbud innebär en stor inskränkning. Men man bör också ställa sig frågan om någon annan produkt med så väldokumenterade och allvarliga bieffekter hade kunnat säljas fritt?
Det finns numera överväldigande bevis för ett samband mellan sociala medier och försämrad mental hälsa hos unga.
Vilka som blivit minst förvånande när forskningsrapport efter forskningsrapport slagit fast detta? Techjättarna. De har vetat hela tiden.
2021 publicerade Wall Street Journal en granskning baserad på interna dokument från en visselblåsare på Facebook. De visade att bolagets forskare gång på gång kom fram till att deras produkter kan vara skadliga, särskilt för tonårstjejer. Men Facebook struntade i att göra något åt saken och spelade i stället ned riskerna utåt.
I dokumentären ”Can’t look away”, producerad av nyhetsbolaget Bloomberg, intervjuas en tidigare chef på en social medie-jätte som intygar att bolagen vet allt om de skadliga effekterna men är rädda för att ställas till svars.
En perfekt storm av girighet och jakt på maximal lönsamhet, som chefen uttrycker det.
expand-left
helskärm
Och visst har det varit en lönsam strategi. Facebook, som bland annat äger Instagram och Whatsapp är med sina över tre miljarder användare större än kristendomen, och har bara sedan 2015 gjort en samlad vinst före skatt på över 3 500 miljarder kronor. Att sälja knark framstår som en lågmarginalaffär i jämförelse.
Drog-metaforen är techbolagens egen. I en pågående rättsprocess i USA har det avslöjats en rad interna konversationer.
“Instagram är en drog – vi är i princip langare”, skriver forskare på Facebook till varandra. På TikTok konstaterar en intern rapport att ”minderåriga inte har den mentala förmåga att kontrollera sin egen skärmtid”.
Ansvaret har att motarbeta dessa kraftfulla och manipulativa algoritmer har i stället hamnat på föräldrar.
Ett väldigt bekvämt upplägg för Silicon Valleys dollarmiljardärer.
Under ett par år bodde undertecknad i Palo Alto i Kalifornien, sociala medie-industrins ground zero.
Ingen annanstans har jag sett så få barn med en mobil i handen som där.
Att techbolagen hittills gått helt fria är rätt häpnadsväckande. Det beror bland annat på en lag i USA, den så kallade Section 230, som gör att bolagen inte är ansvariga för innehållet på sina plattformar.
Den nya skadeståndsprocessen försöker angripa saken från ett annat håll.
Målet är en grupptalan där föräldrar, skoldistrikt och delstater över hela i USA har stämt Facebook, Tiktok, Snapchat, Youtube och Discord för att medvetet ha designat sina plattformar för att vara beroendeframkallande utan att varna för hälsoriskerna.
Det går att dra en parallell till tobaksbolagen, som också i allra högsta grad kände till farorna med rökning men gömde undan bevisen och fortsatte med reklam riktad mot unga. Det slutade med att de på 90-talet stämdes och 1998 gjorde upp om att betala sammanlagt runt 2 000 miljarder kronor i skadestånd utspritt över 25 år.
Om stämningarna lyckas kan det bli dyrt för techbolagen. Facebook varnar i dokument som lämnats in till den amerikanska finansinspektionen SEC för att bolaget riskerar att tvingas betala hundratals miljarder kronor.
expand-left
helskärm
Men samtidigt kommer nu nästa teknologiska revolution som kan förändra ungas liv. AI är redan en del av vardagen och kan vara ett viktigt hjälpmedel men innebär också en stor risk.
I vanlig ordning är de vuxna några steg efter.
Det finns redan exempel på tonåringar som begått självmord efter att pratat med en chatbot och skydden som ska hålla barn borta verkar fungera dåligt (någon som är förvånad?).
Två av de ledande AI-företagen är Facebook och Youtubes ägare Alphabet. Alltså knarklangarna. Det känns ju betryggande.
Förbud kan inte ändra det som har pågått de senaste femton åren. Och oavsett hur många miljarder som Facebook och de andra bolagen tvingas betala kommer det aldrig att täcka de skador som de orsakat. För vem kan sätta en prislapp på en stulen barndom?