Publicerad 10 dec 2025 kl 18.00
SVT Sápmi publicerar aktivistiska reportage med chefernas goda minne. Det är uselt för public services trovärdighet och ett tecken på omvänd rasism.
Greta Thunberg deltog i stoppandet av avverkningen.
Foto: NARDONE/FOTOGRAMMA / STELLA PICTURES
Öppna bild i helskärm
SVT Sápmi vinklar – och cheferna reagerar inte.
Foto: Jessica Gow / TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Under varje SVT-artikel står följande: ”SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant.”
Men det finns tydligen undantag. När SVT Sápmi, den samiskspråkiga redaktionen, rapporterar om tvister kring skogsavverkning är partiskhet ett aktivt val.
Tidskriften Fokus har synat fyra SVT-reportage om avverkningen av ett stycke skog väst om Arjeplog – eller, mer exakt, om hur avverkningen avbröts av aktivister, bland dem Greta Thunberg.
I inslagen fick aktivisternas perspektiv råda närmast oinskränkt.
Greta Thunberg sa till exempel sammanbitet: ”Vi borde respektera urfolkens rätt att säga nej till att hugga ner de här skogarna.”
Hon fick understöd av SVT:s (!) speaker-röst:
”Skogsbolaget SCA har avverkat viktig tallskog i Maskaure sameby. Detta trots att samebyn har motsatt sig det”.
Men att samebyn har sagt nej är juridiskt irrelevant. I själva verket ägs skogen av en privatperson vars familj har brukat den i generationer. Markägaren hade också samrått med samebyn och minskade avverkningsytan med hänsyn till rennäringen.
Han vill inte lägga sig i vad SVT Sápmi gör. Eventuella fel får stå för dem. Han vill inte påverka deras publicering. Och så vidare.
Det var heller inga omistliga naturvärden som stod på spel – det var därför som Skogsstyrelsen inte stoppat avverkningen. Men inget av detta framgick eftersom markägaren inte fick komma till tals i SVT.
Hur kunde det bli så fel?
När Tidskriften Fokus intervjuar Sápmis redaktionschef, Linda Hermansson, har hon ett häpnadsväckande svar:
”Att markägarens perspektiv inte återges är ett redaktionellt val helt i linje med hur vi brukar rapportera om liknande skogsavverkningshändelser.”
Sápmi-reportagen publicerades också av SVT Norrbotten, eftersom markägaren själv är anställd där.
Men redaktionschefen där, Kristofer Naess, rycker hörbart på axlarna när Fokus vill ha en kommentar om bristerna. Han vill inte lägga sig i vad SVT Sápmi gör. Eventuella fel får stå för dem. Han vill inte påverka deras publicering. Och så vidare.
Rapporteringen om den stoppade skogsavverkningen är tyvärr inte den enda dikeskörningen bland public service minoritetsredaktioner.
Minns våren 2022 då Ebba Busch kommenterade påskkravallerna med orden ”Varför har vi inte 100 skadade islamister?” Det var grovt, men beskrivningen av uttalandet i Sveriges Radios somaliska redaktion var helt felaktigt: ”KD:s partiledare Ebba anklagar polisen för att de inte dödade många muslimer”.
I det spända läge som rådde i många utanförskapsområden hade SR:s publicering kunnat få katastrofala följder.
Det felet rättades åtminstone och åtgärder vidtogs. Men mönstret med partiska reportage är tydligt också på Sveriges Radios romska redaktion.
När den förra Expressen-journalisten Jenny Strindlöv kom ut med en bok om romani kris var det författaren som ställdes mot väggen – inte de romska ledare som ägnar sig åt en parallell rättsskipning.
Att inte ha lika höga förväntningar på minoritetsredaktionerna som på de reguljära är ett uttryck för omvänd rasism och ett hot mot public services trovärdighet.
LÄS MER: Nej, Greta Thunberg, du blev inte kidnappad
