Årets nobelpris har precis delats ut, vilket brukar väcka frågan om svenska elevers intresse för naturorienterande (NO) ämnen. I år har denna fråga dessutom lyfts i regeringens STEM-strategi (Science, Technology, Engineering and Mathematics), där man ser ett behov av att fler personer utbildas inom detta område. Annars hotas kompetensförsörjning inom industri och forskning.
Elevernas intresse för dessa ämnen tenderar dock att sjunka under skoltiden och många väljer bort en karriär inom STEM. Skolverket har därför fått i uppdrag att utreda hur man kan öka elevernas intresse. Slutrapporten kommer först 2026, men redan nu finns en sammanställning tillgänglig. Den visar bland annat att yngre elever uppskattar undervisning i NO-ämnen, men att både intresset och självförtroendet sjunker kraftigt på högstadiet. Detta är särskilt oroande, eftersom både intresse och självförtroende är viktiga för om man väljer att satsa på en naturvetenskaplig karriär eller inte. I värsta fall kan skolan alltså avskräcka elever från att välja en karriär inom området.
För att stärka elevernas intresse måste vi först förstå varför det sjunker. Flera studier visar till exempel att många elever tycker att undervisningen i NO är tråkig och meningslös. Detta beror bland annat på att undervisningen främst fokuserar på att memorera detaljkunskaper, som saknar relevans för elevernas vardag. En annan anledning är att undervisningen ofta är enformig och monologisk, där läraren pratar och eleverna lyssnar.
En annan anledning till att elevernas intresse sjunker, är för att de inte känner att de passar in inom naturvetenskaperna. I både media och läromedel framställs naturvetenskapliga forskare ofta som äldre män i labbrock, inte sällan virriga och världsfrånvända. Det är inte en särskilt lockande målbild för ungdomar som väljer väg i karriären, vilket bland annat framgår i Magnus Oskarssons avhandling med den talande titeln ”Viktigt – men inget för mig”. Den stereotypa bilden ligger dessutom långt från sanningen, eftersom forskning bedrivs av människor av alla sorter och åldrar.
Om man verkligen vill öka elevernas intresse för STEM krävs således något annat än sporadiska besök på science centers eller bättre studie- och yrkesvägledning, vilket är exempel som nämns i regeringens strategi. Lämpligare vore att förändra undervisningen i NO-ämnen från grunden, med större fokus på hur man kan använda kunskaper från naturvetenskaperna i olika sammanhang. Att få genomföra egna undersökningar, ta ställning i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll och engagera sig i kreativ problemlösning är väldokumenterade sätt att öka elevers intresse. En sådan förändring innebär inte att eleverna ska lära sig mindre, vilket vissa är rädda för, utan att de får lära sig delvis andra saker. Undervisningen behöver också ge en mer realistisk och nyanserad bild av vad naturvetenskap faktiskt är och vem som sysslar med naturvetenskap, eftersom framtida Nobelpris och STEM-karriärer börjar med att eleverna känner sig hemma i NO-klassrummet.
Fotnot: I samarbete med Högskolan Kristianstad publicerar Kb/NSk vetenskapskrönikor av forskare verksamma inom olika områden.