Publicerad 11 dec 2025 kl 20.07
Kocken Carola Magnusson – känd från TV4 – tog ett beslut för miljön och bytte fettavskiljare.
Men kommunen godkänner inte hennes lösning.
Det kostar henne tiotusentals kronor.
– Men pengar är pengar. Miljö däremot kan vi inte köpa, säger hon.
Nyheter, reportage och analyser i Sverige och i övriga världen.
Carola Magnusson vill vara en del av ”omställningen till det bättre”, och hoppas kunna påverka så att det går fortare.
Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
Öppna bild i helskärm
”Tänk dig alla transporter man kan spara in på. Vilken miljövinst”, säger Carola Magnusson, som här visar sin fettavskiljare. Hon hoppas på en snöbollseffekt där fler skaffar fettavskiljare med biologisk rening.
Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
Öppna bild i helskärm
Den aktuella fettavskiljaren. Carola Magnusson tycker att den borde kunna passa in i Stockholms stads arbete med fossilfria transporter till 2030.
Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
Öppna bild i helskärmArtikeln i korthet
■ Kocken Carola Magnusson ifrågasätter kommunens krav på tömning av fettavskiljare.
■ Hon menar att hon har en miljövänlig lösning som kan minska transporterna, men får inte gehör.
■ Kommunens avfallsbolag ser fettavfall som en värdefull resurs.
Visa mer
Carola Magnusson vill understryka en sak: hennes syfte är inte att bråka med kommunen.
– Nej, jag vill att vi ska jobba tillsammans. Jag gör det här för den goda sakens skull, säger hon.
Ändå har hon hamnat där.
I klinch med Stockholms stad.
Därför bytte hon fettavskiljare
Sen 2015 driver ekokocken, bagaren och kokboksförfattaren Carola Magnusson – bland annat känd från det tidigare TV4-programmet ”Matakuten” – Stora skuggans värdshus på Norra Djurgården i Stockholm.
Carola Magnusson
■ Är 63 år gammal. Bosatt i Solna men kommer ursprungligen från Värmland.
■ Bytte karriär från ekonom till kock på 90-talet. Beskriver sig i dag som ekokock och bagare. Brinner för ekologisk mat.
■ 1995 startade hon Karlbergsskolans skolrestaurang och sen dess har hon bland annat skrivit fyra kokböcker, varit jordbruksminister Margareta Winbergs matambassadör, varit kock i TV4:s Matakuten 2008–2009, vunnit flera priser och suttit i juryn i flera mattävlingar.
■ Öppnade Stora skuggans värdshus 2015. Hon driver även restaurangen Matmekka på Etnografiska museet, delin och kaffebaren Hantverksbageriet samt företaget Carolas eko.
Visa mer
Hon har länge brunnit för ekologi och miljötänk, och något år före pandemin valde hon att göra en ny investering på detta tema:
Hon bytte värdshusets gamla fettavskiljare till en ny med bioteknik. I en sådan tillsätts bakterier som bryter ner fettet, vilket gör att avskiljaren inte behöver tömmas lika ofta.
– När jag läste om den såg jag en koppling mellan dessa bakterier och bin som pollinerar: det är en gratistjänst. Därför investerade jag. Jag tror på detta inför framtiden, säger Carola Magnusson.
Hon fortsätter:
– Det är miljövänligt, minskar transporterna och minskar våra kostnader för tömning.
Biokonverterad fettavskiljare
■ Eftersom fett stelnar och orsakar stopp får det inte släppas ut i avloppsledningarna i stora mängder. Alla livsmedelslokaler – som storkök, gatukök, restauranger och bagerier – måste därför ha en EU-godkänd fettavskiljare. Kommunen ansvarar för att de töms med jämna mellanrum.
■ I den fettavskiljare Carola Magnusson använder finns ett uppkopplat biologiskt reningssteg, som är en patenterad teknik som kallas GOR SBrBioSystem. Man vill förstärka det befintliga mikrobiella ekosystemet genom att tillsätta fettnedbrytande bakterier, som förvandlar fett till vatten och koldioxid via ”en kontrollerad biologisk process”. Det ska minska behovet av tömning med upp till 90 procent, och därmed också transportutsläppen. Det ska även minska problemen med lukt.
Källor: Bioteria, Stockholm vatten och avfall
Visa merBetalar tiotusentals kronor
Eller, tanken var i alla fall att värdshusets kostnader skulle minska. Efter investeringen har behovet av tömning enligt Carola Magnusson minskat drastiskt – men kommunen kommer fortfarande en gång i månaden.
– Det känns inte jättekul att betala över 50 000 kronor om året för något som egentligen inte behövs, säger ekokocken.
Hon har ansökt om dispens, och går den igenom kan hon få ner antalet tömningar till hälften. Hon skulle dock vilja ha ännu färre.
– Enligt experterna räcker det med en till två gånger om året, säger hon.
– Men pengar är pengar. Miljö däremot är något annat, det kan vi inte köpa. Jag skulle nog inte orka med det här om jag inte kunde se stora miljövinster.
Carola Magnusson bakom kassan på värdshuset. Hon tycker att det borde vara enkelt för kommunen att anpassa körschemat till färre tömningar.
Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
Öppna bild i helskärmKommunens svar: ”Ingen storstad i världen”
Stockholm vatten och avfall (SVOA), som ansvarar för tömningen, uppger att man följer renhållningsförordningen i Stockholm. Enligt den ska fettavskiljare tömmas minst en gång i månaden, men små verksamheter kan få dispens till en gång varannan månad.
Annons
I slutet av oktober beslutade det kommunala bolaget dessutom att inte godkänna biologisk rening i fettavskiljare.
Detta eftersom metoden ”inte visat sig vara tillräckligt tillförlitlig och omfattas inte av EU:s standard”, skriver SVOA:s pressansvariga Alexandra Fleetwood i ett mejl.
”Det finns i dag ingen storstad någonstans i världen som har gått över till biologisk rening av fett”, skriver hon – och tillägger att fettavfallet dessutom betraktas som en resurs.
I Stockholm tar man årligen emot 75 000 ton fettslam, som används för att framställa biogödsel och biogas.
”Energimängden i den biogas som produceras motsvarar 700 000 liter diesel. Det blir en mer värdefull resurs än koldioxid och vatten”, skriver Fleetwood.
Och:
”Att ta hand om fettet och producera biogas är även viktigt ur ett beredskapsperspektiv”.