Publicerad 12 dec 2025 kl 09.22Uppdaterad kl 09.45
Mamman misstänks ha mördat sin son.
De hittades döda i en bostad i Hörby efter att skolan larmat.
Men fortfarande återstår flera frågetecken.
– Vi måste acceptera att vi inte kan få reda på allt, säger kommundirektör Linda Strand.
Kvinnan och barnet hittades döda i ett radhus i Hörby.
Foto: JENS CHRISTIAN
Öppna bild i helskärm
Mamman misstänks ha mördat sin son.
Foto: JENS CHRISTIAN
Öppna bild i helskärm
Det var i tisdags som en kvinna och hennes son, en pojke i tioårsåldern, hittades döda i en bostad i Hörby.
En man i 50-årsåldern greps strax därefter men försattes senare på fri fot. I stället är mamman nu misstänkt för att ha mördat sin son.
– I nuläget talar omständigheterna i ärendet för att det inte rör sig om två fall av mord utan ett och att den person som misstanken riktas mot är den kvinna som inte längre är i livet, har åklagare Josefin Sävlund tidigare sagt i ett uttalade.
Kommunen utvärderar
Kommunen, som förutom att sätta in extra stöd till elever och anhöriga har bemannat upp i kommunhuset, kallade på fredagen till en ny pressträff där kommundirektör Linda Strand tackade alla som hört av sig.
– En otrolig uppslutning kring vår lilla by i Skåne.
Det är fortfarande oklart exakt vad som hänt och varför, säger hon.
– Vår utmaning är att vi fortfarande står kvar i: Vad har hänt? Vi måste acceptera att vi inte kan få reda på allt.
– För oss är det fortfarande samma tragiska händelse. Det var misstankar innan och det är misstankar nu.
Skolan larmade
Det finns inledningsvis inget som tyder på att kommunen borde ha agerat på annat sätt. Men nästa vecka väntar en utvärdering.
– Har vi missat något? Hur kan något sådant här ske?
Det var pojkens skola som reagerade när han inte dök upp på tisdagsmorgonen.
Personal från skolan åkte då hem till pojken och knackade på utan att få svar, och efter att ha misslyckats med att få kontakt med föräldrarna ringde man polis som hittade kvinnan och sonen döda.
Det är oklart hur länge de då hade varit avlidna. Men på måndagen var pojken i skolan, enligt kommunen.
Var det på grund av tidigare oro för familjen som skolan agerade så snabbt?
– Nej, inte som vi kände till. Det var plötsligt för alla inblandade.
– Jag ställde först samma fråga, för det var min oro: Vad var det som gjorde att vi åkte ut? Men det är en rutin.