EU-parlamentet samlas nästa vecka i Strasbourg för årets sista möte, med en rad omröstningar som rör allt från kvinnors rättigheter till energisäkerhet. Inför sessionen höll på fredagen två svenska EU-parlamentariker – Abir Al-Sahlani från Centerpartiet och Hanna Gedin från Vänsterpartiet – en gemensam pressträff för att ge sin syn på veckans viktigaste frågor.

Eniga om aborträtten
Den fråga som samlar de två parlamentarikerna starkast är medborgarinitiativet My Voice My Choice, som det på onsdag ska röstas om i parlamentet. Initiativet, som samlat 1,2 miljoner underskrifter från EU-medborgare, kräver att EU-kommissionen skapar en finansieringsmekanism som ska göra det möjligt för kvinnor från länder där abort är olaglig eller otillgänglig att få ekonomiskt stöd för att resa till ett annat EU-land och genomföra en abort.

Al-Sahlani, som varit parlamentets föredragande för frågan, betonar att mekanismen är frivillig och inte lägger sig i medlemsländernas nationella lagstiftning.

– Om Malta vill fortsatt kriminalisera abort så får de väl göra det och stå ut med att det är en sunkig kvinnosyn de har. Men kvinnorna på Malta ska kunna få en ekonomisk ersättning ifall de vill göra resan till ett annat EU-land och avsluta den oönskade graviditeten, sade Abir Al-Sahlani.

Gedin, som tillsammans med Al-Sahlani nyligen besökte Malta för att uppmärksamma landets restriktiva abortlagstiftning, understryker frågans betydelse.

– Runt 20 miljoner kvinnor i Europa saknar tillgång till säker abort i dag, sade Hanna Gedin.

Utgången är dock osäker. Högergrupperna, däribland den konservativa EPP-gruppen där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, har lagt fram alternativa resolutioner till jämställdhetsutskottets förslag, enligt Al-Sahlani.

Historiskt stopp för rysk gas
En annan fråga där de två parlamentarikerna är överens är utfasningen av rysk gas. I veckan ska EU-parlamentet godkänna en tidigare uppgörelse med medlemsländerna.

Gedin, som var den enda svenska förhandlaren i förhandlingarna med rådet, beskriver överenskommelsen som en stor vinst.

– Genom att EU har fortsatt köpa rysk gas så har vi precis som sades tidigare faktiskt gett mer pengar till Putins krigskassa än till Ukraina, det stöd vi ger till Ukraina. Vilket ju är fullkomligt barockt och är ett sätt att förlänga kriget skulle jag vilja säga, sade Hanna Gedin.

Enligt den nya förordningen kommer rysk flytande naturgas på spotmarknaden att förbjudas redan i början av nästa år, medan importen av gas via rörledningar ska fasas ut senast den 30 september 2027.

Al-Sahlani välkomnar beslutet och riktar hård kritik mot vissa regeringschefer i EU.

– Vi har alltså lagt från EU:s håll gemensamt mer pengar på att köpa rysk olja än vad vi har gett till Ukraina. Och det är dags att vi verkligen sätter punkt för Rysslands möjligheter att utpressa oss och splittra oss genom vårt beroende av deras energikällor, sade Abir Al-Sahlani, som pekar ut Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Slovakiens premiärminister Robert Fico som ”Putins små springpojkar”.

Oenighet om avregleringar
När det gäller regelförenklingar eller avregleringar – ett av mandatperiodens mest omdebatterade ämnen – går åsikterna isär mellan de två parlamentarikerna.

Under veckan ska parlamentet rösta om tre olika förslag till regelförenklingar: för företags hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet, för jordbrukare och för EU:s lag mot avskogning. Moderaten Jörgen Warborn har varit parlamentets huvudförhandlare för förslaget om företagsansvar.

Al-Sahlani är positiv till utkomsten från förhandlingarna mellan parlamentet och rådet, trots att hon är kritisk till den process som föregick överenskommelsen.

– Tyvärr så misslyckades [Warborn] att fortsatt ha den här plattformen i mitten utan han vände sig högerut och det gick ju inte så himla bra. Men i [förhandlingarna med medlemsländerna] så har den gått tillbaka till det förslag som fanns den plattformen, sade Abir Al-Sahlani som kommer rösta ja till uppgörelsen.

Hon betonar att hennes stöd för regelförenklingar bygger på två villkor: att det inte ska innebära avregleringar och att arbetet ska ske inom den mittplattform som stöttade Ursula von der Leyen i omröstningen om kommissionsordförande.

Gedin är betydligt mer kritisk och menar att regelförenklingar i praktiken blivit avregleringar som drabbar både arbetare och miljö.

– Regelförenklingar får aldrig vara avregleringar. Och det vi ser konsekvent, det är att det är avregleringar, sade Hanna Gedin.

Hon pekar på att de nya reglerna innebär att färre företag omfattas av kraven på att motverka slavarbete i sina leveranskedjor och att ta ansvar för sin klimatpåverkan.

– Där man nu går in och hyvlar av lagstiftning som har förra mandatperioden antagits. Som har varit bra och som företag har anpassat sig efter. Så att nu blir det färre och färre företag som omfattas av lagstiftningen. Och större och större risker för slavarbete. Mindre och mindre ansvar från företagen för klimatarbetet, sade Hanna Gedin.

Stöd till uppsagda Northvolt-anställda
På tisdag ska parlamentet också rösta om ett EU-stöd på 8,5 miljoner euro till de arbetstagare som förlorade sina jobb när batteriföretaget Northvolt gick i konkurs tidigare i år. Stödet, som tas från den europeiska fonden för justering för globaliseringseffekten, ska hjälpa upp till 5 800 uppsagda personer med bland annat karriärvägledning och hjälp att starta eget företag.

Övriga frågor på agendan
Utöver huvudfrågorna ska parlamentet även rösta om regelförenklingar för jordbrukare inom ramen för det så kallade OmniBus 3-paketet, och om en uppskjutning av EU:s avskogningsförordning. Den nya tidsplanen innebär att stora företag får ett år på sig att anpassa sig, till den 30 december 2026, medan mindre företag får till den 30 juni 2027.

På tisdag delar parlamentets talman Roberta Metsola ut årets Sacharovpris för tankefrihet till två fängslade journalister från Belarus och Georgien – Andrzej Poczobut och Mzia Amaglobeli.