Hela Jämtland kan inte leva ifall avverkningarna minskar med 20 procent.
Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är centerpartistisk.
Bild: Annika Staf
Miljöpartiet vill stoppa var femte avverkning i Sverige – men partiets språkrör Amanda Lind tror inte jobben skulle påverkas av det. Det finns en kraftfull aningslöshet bakom den attityden till resurser och ekonomiska flöden.
”De förslag vi har lagt fram som faktiskt skulle klara LULUCF-målen innebär 15-20 procents mindre avverkning”, säger Miljöpartiets språkrör Amanda Lind i en intervju med Sveriges radio.
Men Amanda Lind nekar på frågor från Sveriges radio om hur detta skulle påverka svensk ekonomi.
”Skogsindustrin har sedan 1990 tappat över 60 procent arbetstillfällen. Det är inte på grund av klimat eller miljöpolitiken utan av andra saker. Därför ser jag att med vår politik finns det potential att öka antalet personer som jobbar inom skogen”, säger Amanda Lind (MP).
Annons
Visst har skogsindustrin liksom andra industrin genomgått en automatisering och rationalisering. Men det är en effektiviseringsprocess, inte att jämställa med om mängden virke radikalt minskar.
Annons
Enligt branschens egna beräkningar skulle så mycket som 10 000 jobb vara hotade om avverkningarna minskade med 20 procent. Beräkningen omfattar allt från avverkningsgrupper i skogen, till lastbilstransporter och förädlande arbeten på sågverk och i industrin. Hela den så kallade värdekedjan skulle beröras.
Frågan är också vilken konkurrenskraft svensk skogsindustri skulle klara av att upprätthålla på sikt med sådana villkor. Det globala behovet av träråvaran finns fortfarande kvar på marknaden. När svenska företag inte kan fylla det behovet kommer andra länder kliva fram och ta större marknadsandelar. Det påverkar även skogsindustrins konkurrenskraft på sikt.
För oss i Jämtlands län är skogens värdekedja oerhört viktig. Vi är ett av de län där störst andel av befolkningen antingen arbetar i skogen eller har ett jobb som är beroende av skogens värdekedja. Det som står på spel för oss är en ökad urbanisering ifall skogsindustrin inte behåller sin konkurrenskraft.
Är det inte längre möjligt att arbeta i de glesa delarna av jämländsk landsbygd då kommer fler flytta mot städerna för att jobba. Det gäller särskilt den generation som i dag växer upp och som kan skrämmas bort från ge gröna näringarna ifall man inte ser en framtid där.
Amanda Lind nämner LULUCF (Land Use, Land Use Change and Forestry). Det är den del av EU:s klimatlagstiftning som berör markanvändning. Det är klart att Sverige ska klara de klimatmål som unionen sätter upp men regelverket som Amanda Lind hänvisar till utvärderas för tillfället av EU-kommissionen. Inom kort väntas EU-kommissionen presentera sin utvärdering om hur bra reglerna fungerar och ifall det finns regler som behöver ändras.
Annons
För Sverige blir EU-kommissionens slutsatser viktiga. I dag räknas skogsbruk in som den största klimatboven inom LULUCF när svenska utsläpp ska redovisas. Det beror på att skogens klimatnytta inte räknas in och redovisas. Annars hade transporter varit den största klimatboven inom LULUCF.
Givet att mycket står på spel om skogen ska räknas som en intäkt eller en kostnad för klimatet bör svenska politiker vara mycket försiktiga att i dagsläget sätta upp tydliga politiska mål för att klara LULUCF.