Linnea Lindquist
Publicerad 12 dec 2025 kl 18.00
Är det kränkande att föräldrar kan se om läraren är behörig? Det tycker Skolverket.
Det är fullkomligt absurt.
Är lärarna på dina barns skola behöriga? Det syns inte längre i statistiken.
Foto: Mike_shots / Shutterstock
Öppna bild i helskärm
Statistiken över behöriga lärare i ämnet bild visar bara en lång rad prickar.
Foto: Skärmdump
Öppna bild i helskärm
Skolverkets nya tolkning av sekretessregler hindrar granskning.
Foto: Christine Olsson / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Detta är en text av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.
Linnea Lindquist
Skolverket har plötsligt beslutat att begränsa statistiken över lärarbehörigheter. På skolor där det är färre än tre heltidstjänster i ett ämne maskas uppgiften med två prickar.
Eftersom många skolor är små blir konsekvensen att stora delar av statistiken försvinner – särskilt i ämnen som bild, musik, slöjd och idrott, där det ofta bara finns en lärare. Det är ämnen som inte har nationella prov, och därmed är de lättare att fuska i.
På Jönsbergska idrottsskolan i Norrköping fick till exempel alla flickor A, alltså högsta betyg, i slöjd – samtidigt som det inte går att se om skolan har någon behörig slöjdlärare. I statistikfilen syns bara prickar.
Skolverket motiverar beslutet med sekretessregler och att man vill skydda enskilda lärares integritet. Men det argumentet är helt obegripligt. Lärarlegitimationer är offentliga handlingar som finns tillgängliga i Skolverkets registerfunktion, och i kommunal verksamhet gäller offentlighetsprincipen. Skolverket menar alltså att enskilda lärare kan lida men om ämnets behörighet syns i statistiken. Resultatet blir att föräldrar inte kan ta reda på hur lärarbehörigheten ser ut i skolorna de ska välja mellan.
Varför tror Skolverket att lärare blir kränkta över att behörigheten i det ämne de undervisar i redovisas i Skolverkets offentliga databas?
Myndigheten påstår att maskningen bara berör en minoritet av skolorna. Det stämmer inte på långa vägar. Under läsåret 2024/25 hade över hälften av landets skolor färre än 200 elever. Skolor med så få elever har sällan mer än tre heltidsanställda lärare i ett ämne. Nu kan vi inte längre se hur hög andel behöriga lärare i matematik det finns i Borgholm, eller hur många behöriga fysiklärare det finns i Falun.
Stora delar av statistiken går inte längre att använda. Det försvårar både granskning och forskning, samtidigt som föräldrarnas möjlighet att göra ett informerat skolval kraftigt begränsas.
Tidningen Vi Lärare har gått igenom statistiken och upptäckte sekretessmarkeringar i 55 procent av alla grundskolor. Uppdelat på ämnen var 51 procent av skolorna maskade i ämnet svenska och 92 procent i ämnet engelska – två ämnen som eleverna måste ha godkänt i för att få gymnasiebehörighet.
Tidigare i år presenterade Skolverket sin prognos på tillgången på behöriga lärare. Den visar att Sverige står inför en lärarbrist på drygt 10 000 lärare 2038. Redan i dag är cirka 27 procent av lärarna i skolan obehöriga. Det innebär att många elever undervisas av ”lärare” som saknar rätt utbildning.
I kommunala grundskolor är 73 procent av lärarna legitimerade, medan andelen i friskolor är 67 procent. På skolnivå kan skillnaderna vara ännu större och lägst är behörigheten i glesbygd. Ingen förälder vill att barnen ska undervisas av personal som saknar utbildning, därför är lärarbehörigheten en viktig parameter när föräldrar ska önska skolor.
Konsekvenserna av det här beslutet allvarliga. Stora delar av statistiken går inte längre att använda. Det försvårar både granskning och forskning, samtidigt som föräldrarnas möjlighet att göra ett informerat skolval kraftigt begränsas.
Annons
Friskolor får skolpeng som baseras på kommunens snitt för behöriga lärare. Om en friskola har lägre andel behöriga lärare än de kommunala får de betalt för något de inte har. Tidigare har varit enkelt att granska med en sökning i Skolverkets databas, men nu går det alltså inte längre. Man kan begära ut handlingar men då sekretessprövas de. De enda som vinner på detta är friskoleägare som vill maximera överskottet.
Eftersom ministerstyre är förbjudet kan inte Simona Mohamsson ta Skolverkets direktör i örat. Det regeringen kan, och måste, göra är att införa offentlighetsprincipen även för friskolor och i samma veva tydligt reglera hur offentlig statistik över skolväsendet ska redovisas.
Politiker talar sig varma om valfrihet. Men vad är den värd om föräldrar inte ens kan ta reda på om det är en behörig lärare som undervisar deras barn?
Linnea Lindquist är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Till vardags jobbar hon som skolledare i ett särskilt utsatt område. Läs fler av hennes texter här.
LÄS MER: Lögnen: 340 000 elever blir utan skolaLÄS MER: När barnen blir färre måste småskolor bort