Suzan, som bor i Lund, har ett öppet Instagramkonto där följare under flera år har fått ta del av hennes aktiva livsstil. Flera noterade när hon började lägga upp recept och bilder på icke-vegansk kost.
– Då kände jag att jag ville förklara mitt val.
Suzan var beredd på kritik men inte på det som hon utsattes för i sociala medier.
– Det är helt absurt vilken hatstorm som vaknade till liv, men också ett tydligt exempel på att vi lever i ett samhälle som tenderar att hellre leta fel hos varandra än att snälltolka.
Suzan Enell
Ålder: 41.
Familj: Man, två barn, 9 och 4.
Bor: I Lund.
Gör: Är utbildare inom offentlig sektor och instruktör på ett gym.
Visa mer
Det är nu ett drygt år sedan Suzan publicerade ett inlägg på Instagram där hon beskrev anledningen till att hon efter så lång tid hade börjat äta kött igen. Ett ganska objektivt inlägg, tyckte hon själv. Det spreds snabbt även på andra plattformar och hon fick hundratals kommentarer från främlingar, däribland veganer, som kallade henne för både mördare, pedofil, psykopat, sociopat och en dålig mamma.
Funderade du på att gå ur Instagram?
– Jag tänkte kort på det. Samtidigt står jag för mina beslut och ser ingen anledning till att inte kunna vara öppen med en sån sak.
Hon valde aktivt att inte svara på kommentarerna. Många av de grövsta anmäldes och är i dag borttagna.
Men det var inte bara kommentarer på sociala medier. Många nära vänner sa upp kontakten och har till och med gått så långt att de inte hälsar på Suzan om de ses.
– Jag har noll förståelse för hur ens vänskap kan försvinna över ett kostval.
En av orsakerna till att Suzan började äta kött igen var att hon ville orka springa mer och bättre. Foto: Privat
Enligt Suzan är det många som hört av sig för att de antingen redan har eller vill börja äta kött igen men inte riktigt vågat prata om det för att det är så pass stigmatiserat.
Förändringen av Suzans kostvanor startade för drygt tre år sedan. Hon har alltid tränat mycket och arbetar som gyminstruktör sedan mer än 20 år. Efter två graviditeter hade kilona smugit sig på, vilket gjorde att hon inte kände sig bekväm i sin kropp.
– Jag ville kunna springa igen, känna mig bekväm i mig själv men framför allt ta hand om mig själv med ett hälsosamt och hållbart perspektiv.
I takt med att hon började träna hårdare frågade vänner på gymmet om hon inte skulle börja äta kött igen eller i alla fall lägga till ägg i kosten för att få mer näring och protein.
Först tyckte Suzan att det inte var aktuellt, men hon började ändå söka upp information om biotillgänglighet, det vill säga hur vi tar upp näring i våra kroppar och vad forskningen säger. Hon insåg att veganskt protein ofta har lägre biotillgänglighet än animaliskt protein och att det kan kräva mer planering och större mängder för att täcka kroppens behov, särskilt vid hård träning.
Som vuxen kan man göra som man vill och få ta eget ansvar.
– Jag läste också om något som kallas ”köttfaktor”, vilket handlar om hur vissa animaliska livsmedel kan bidra till att öka upptaget av näringsämnen från växtbaserad mat.
Bland annat lyssnade hon på en podd med en forskare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Inger-Cecilia Mayer Labba, som har fokus på hållbar mat och biotillgänglighet.
– Då insåg jag att jag personligen inte längre ville kompromissa med min och framför allt mina barns hälsa.
Det var ett stort steg för henne. Hon hade gett barnen tillskott och trott att det var tillräckligt – men insåg att tillskotten inte kunde kompensera för allt som kosten behövde innehålla.
– Som vuxen kan man göra som man vill och få ta eget ansvar, men när det handlar om mina barns hälsa kände jag att jag var tvungen att tänka om.
Suzan Enell var inte förberedd på vad hennes livsval skulle innebära. Foto: Privat
Hennes son, som var sju år när familjen började äta kött igen, blev först väldigt ledsen över att äta djur. Hon förstod svårigheten, hon blev själv vegan i tonåren för att hon inte ville skada djur.
– Jag lyssnade noga på honom, vi pratade mycket om det och vad forskningen faktiskt säger om näring och upptag, säger hon.
Hon är väl medveten om att det finns ett etiskt dilemma i våra kostval.
– Jag tycker absolut att man ska se över både valet av animalier, att inte slösa på resurserna och vi ska se över vår djurhållning. Men vi ska också låta folk äta vad de vill utan att det ska behöva bli en sådan hatstorm.
Givetvis har jag även känt känslan av skam.
Den vanligaste frågan efter förändringen handlar om hur hennes mage reagerade när hon började äta kött igen.
– Inte alls faktiskt. Däremot har min hud blivit bättre och naglarna starkare. Jag kände inte att jag mådde dåligt innan, men jag känner att jag mår betydligt bättre nu.
Framför allt känner hon sig starkare.
– Kroppen känns på något vis mer solid och jag är mycket starkare och uthålligare. Jag sprang ultralopp även som vegan, men nu är jag snabbare än någonsin.
Suzans vardag som köttätare innebär att hon äter animalier varje dag. Det kan vara kött, fågel, fisk eller ägg. Och hon funderar en hel del på hur viktig maten är, som energi och bränsle.
”Jag sprang ultralopp även som vegan, men nu är jag snabbare än någonsin”, säger Suzan Enell, här med fyrfota sällskap. Foto: Privat
Ett viktigt ämne att tala om är också det faktum att kosten spelar en betydligt större roll när man tränar och blir äldre.
– Jag tänker att vi kanske inte har samma utrymme för att slarva med maten som när vi var yngre. Att bränsle, träning och återhämtning är ännu viktigare ju äldre vi blir.
Hon sammanfattar:
– Som 20-åring kan du krasst sett leva på pommes och energidryck och ändå få ett hyfsat bra resultat på gymmet. Som 60-åring funkar inte det.
– Jag märker att jag måste äta mer näringsrik och bra mat för att orka. Det är så tydligt att mat verkligen är bränsle.
I stunden var valet att byta kostvanor ett enkelt val för Suzan.
– Men givetvis har jag även känt känslan av skam, som att jag var en bluff. I de stunderna har jag haft vänner som stöttat mig, och det har verkligen stärkt mig.
Hon tycker att vi fått ett råare klimat, kanske för att vi kan gömma oss bakom skärmar, och för att vi generellt sätt mår sämre eller försöker rättfärdiga hur vi själva lever genom att trycka ner andra.
– Och att framför allt hetsa varandra att skriva värre och värre saker när man inte behöver stå till svars för det man sagt på samma sätt som i verkliga livet.
”Ät gärna kött, men inte så mycket”
￭ Enligt de nordiska näringsrekommendationerna rekommenderas vuxna personer äta max 350 gram tillagat rött kött i veckan (vilket motsvarar 400–500 gram rått kött). Bara en liten del av detta bör vara chark.
￭ I rekommendationerna tas även miljöaspekten i beaktning.
￭ Livsmedelsverket skriver ”Ät gärna kött, men inte så mycket.”
￭ Samtidigt visar verkets undersökningar att det framför allt är en förändring i mäns köttkonsumtion som har störst betydelse för folkhälsan, då de äter betydligt mer kött. Kvinnor i fertil ålder har generellt sett ett ökat behov av järn jämfört med resten av befolkningen, där kött är en bra källa.
Visa mer