Antibiotika i vattenmiljöer – även nedbrytningsprodukter kan vara ett hot! Merparten av de antibiotika och antivirala läkemedel vi använder har förändrats när de lämnar kroppen. Många av dessa nedbrytningsprodukter kan finnas kvar länge i vattenmiljöer med bevarad biologisk aktivitet och riskerar sprida antibiotikaresistens. Det visar studier av Paul Löffler från SLU.
Bara en bråkdel av de antibiotika vi använder lämnar kroppen oförändrade, och det gäller även läkemedel mot virus som HIV och sars-cov-2. Resten omvandlas biologiskt, framför allt i levern. Och både modersubstanserna och nedbrytningsprodukterna kan förändras ytterligare när de hamnar i miljön, bland annat genom solbelysning. I sjöar och vattendrag finns därför ofta komplexa blandningar av antimikrobiella ämnen och deras nedbrytningsprodukter, var och en med distinkta kemiska egenskaper. Trots detta är det först på senare tid som nedbrytningsprodukternas inverkan i miljön har uppmärksammats, och Paul Löffler har ägnat hela sitt doktorsarbete vid SLU åt dessa underutforskade substanser. Han har undersökt vilka de är, var de finns, vilka egenskaper de har och vilka vi bör se upp med i miljöarbetet.
– Våra studier visar att de ämnen som bildas när läkemedel bryts ner ibland kan utgöra lika stora risker som modersubstansen, eller ännu större. Det är något som hittills sällan har beaktats i miljöövervakning eller riskbedömning. Men mindre kemiska förändringar kan ha stor betydelse, säger Paul Löffler… Läs hela artikeln hos SLU!
Alla fiskenyheter direkt till din mail? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!