Rekordskadestånd för Campus Manilla efter mobbning av annan elev
Publicerad 2025-12-13 20.24
share-arrowDela
unsaveSpara
expand-left
helskärm
Campus Manilla har kunglig glans – men Sara, 17, behandlades inte som någon prinsessa.
Hon blev utstött och utfryst.
– Lärarna lade dessutom allt på mig, säger hon.
- Campus Manilla har ålagts att betala ett rekordhögt skadestånd på 180 000 kronor till en elev som systematiskt utsatts för mobbning utan adekvat hantering från skolans sida.
- Skolchefen, Martin Malmberg, har infört en ny organisation och rutiner för att motverka mobbning och säkerställa elevtrygghet efter brister i tidigare ledning.
- Sara, en annan elev, valde att lämna skolan på grund av en tystnadskultur och bristande stöd, och uppger att hon nu trivs bättre på en ny skola.
Läs mer
Friskolan Campus Manilla ligger på Djurgården i centrala Stockholm. I det gula huset i naturskön miljön bedrivs både grundskola och gymnasieskola.
Här går bland annat kronprinsessparets barn prinsessan Estelle och prins Oscar.
Men just nu är det inte kungligheterna det talas om i korridorerna på skolan. Barn- och elevombudsmannen (BEO) har nämligen utrett ett fall där en elev på skolan systematiskt utsatts för kränkande behandling av andra elever under en lång period.
Man har beslutat att Campus Manilla ska betala 180 000 kronor till eleven som mobbats, vilket är ett rekordhögt skadestånd.
Enligt BEO har skolan på ett allvarligt sätt brustit i sina skyldigheter att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot den omfattande mobbningen.
expand-left
helskärm
En som har erfarenhet av tystnadskulturen på skolan är 17-åriga Sara som hoppade av efter att först ha börjat gymnasiet på skolan.
På Campus Manillas gymnasieskola studerar endast 260 elever. Man erbjuder tre olika program och 20 lärare arbetar på skolan.
– Det var det som fick mig att fastna för skolan, när jag skulle söka till gymnasiet. Att den var mindre än de flesta andra gymnasieskolor i Stockholm, säger Sara, 17.
Saras mamma Karin fyller i och vänder sig till sin dotter:
– Du gick ju i en ganska liten grundskola och därför kändes den här skolan bra. Det var ju det vi letade efter, en liten trygg skola.
Men Saras tid som elev på Campus Manilla blev allt annat än trygg och bra.
Det började redan första dagen.
– Det är tradition att man åker båt från Strandvägen till skolan. Då märkte jag direkt att nästan alla i min klass redan verkade känna varandra. Jag tänkte: ”Vad är det här? Hur kan alla känna varandra?”
expand-left
helskärm
Hon skruvar på sig i soffan när hon berättar hur hon försökte vara med i samtalen och gemenskapen.
– Jag var ju väldigt öppen och försökte verkligen.
Men de andra ignorerade henne. Sara fick sitta ensam på båten, trots sina försök att få vara med.
– Hon kom hem väldigt ledsen och grät redan första dagen, säger hennes mamma.
– Jag tänkte att det var väldigt ovanligt. Och jag blev förvånad och lite ledsen själv. Hon har aldrig haft några problem att träffa nya vänner, men det blir nog bättre, tänkte jag.
expand-left
helskärm
Men det blev inte bättre.
Det blev värre.
Hon blev skickad till en speciallärare som skulle ha ”en stödjande funktion”.
– Jag försökte berätta för henne om hur jobbigt det var. Men hon började i stället direkt prata om hur fantastiskt det var med prinsen och prinsessan på skolan. ”Har du sett Säpo? Deras livvakter?”, frågade hon mig. Det var liksom inte direkt det jag hade ett behov av att prata om, säger Sara.
expand-left
helskärm
Sara hamnade mer och mer utanför. Hon minns en händelse då en lärare med kort varsel blev tvungen att byta klassrum för en lektion.
– Då sökte han upp oss som inte kommit och sa ”det står ju i Snapchat-gruppen att ni skulle komma”.
Sara hade ingen aning om att läraren hade en informationsgrupp på Snapchat för eleverna i klassen.
– Han frågade förvånat varför jag inte var med i gruppen. Sedan bad han några tjejer i klassen att lägga till mig.
Sara blev aldrig tillagd i gruppen.
expand-left
helskärm
De vuxna i skolan började nu lägga ansvaret på den då 16-åriga Sara. Att det var hennes eget fel att hon fick sitta ensam. Att hon inte ansträngde sig tillräckligt.
– Min mentor sa att han inte förstod varför jag blev utfryst. ”Jag förstår inte varför, för du är ju inte konstig”, sa han.
Saras mamma Karin minns.
– När en lärare säger så, då läggs ju skulden helt på den som är utfryst. Som att det måste vara den personen det är fel på. Jag tror det var när jag hörde det där som jag tänkte att nej, nu kan hon inte gå kvar längre, säger hon och fortsätter:
– Hon grät varje kväll och jag skickade henne till skolan varje dag. Till slut så kände jag som mamma att det här går inte. Man går sönder som förälder.
expand-left
helskärm
Sara är glad att hon slutade i tid. I dag går hon på en annan skola och allt fungerar fint, berättar hon och hennes mamma.
För den andra eleven, som fortsatte gå på Campus Manilla, blev mobbningen och utfrysningen bara värre, vilket går att läsa i Barn- och elevombudsmannens beslut.
Vid ett stort antal tillfällen ska personalen inte ha anmält kränkningarna till rektorn, trots att de både bevittnat och känt till dem, enligt BEO.
Man har inte heller utrett händelserna.
Martin Malmberg är relativt ny skolchef på Campus Manilla. Han jobbade tidigare på Rinkebyskolan och tillträdde sin nya tjänst på Djurgården i augusti i år. Han säger att han har nolltolerans mot mobbning och att ärendet som BEO tagit upp hände före hans tid som chef.
– Jag varken kan eller vill recensera tidigare skolledares jobb, dock har vi på skolan skapat en helt ny organisation med tydligare roller och system för att just öka elevers trygghet. Det viktigaste ansvaret jag som skolchef har är att tillsammans med rektor skapa en säker och trygg miljö för alla våra elever, säger han.
expand-left
helskärm
När man läser beslutet får man intrycket att det finns en kultur på Campus Manilla att man inte rapporterar incidenter vidare till skolledningen. Delar du den beskrivningen?
– I dag finns det definitivt ingen sådan kultur utan i stället uppmuntras rapportering av samtliga upplevda kränkande behandlingar, med kontakt med elev och vårdnadshavare samma dag som information har nått personal. Vi har infört såväl rutiner som stödjande system och resurser för att tidigt kunna agera. Dock är det som BEO skriver så att skolan uppenbart har brustit i detta tidigare.
Skolchef Malmberg berättar att man i snart ett år haft en ny organisation och att man arbetat aktivt med elevtrygghet.
Kommer ni att betala skadeståndet på 180 000 kronor?
– Ja, det är vår avsikt. Vi erkänner att vi har brustit i såväl dokumentation som i arbetet med att förhindra och förebygga nya kränkningar mot eleven och har inget att invända mot vare sig skadeståndet eller föreläggandet.
Hur mår den här utsatta eleven idag?
– Eleven har inte gått på skolan under min tid som skolchef, så jag kan inte uttala mig om det.