Upprinnelsen till akutlapparna var när Linda Zetterström 2015 arbetade som skötare på en psykiatrisk avdelning för vuxna på Helsingborgs lasarett. Hon mötte många patienter med självskadebeteende och försökte då hitta sätt att hjälpa patienterna att kommunicera sin ångest, utan att behöva använda långdragna beskrivningar.

– Jag kom överens med patienten om kodord som kunde användas i kritiska lägen, när ångesten kom, så att vi snabbt skulle förstå att patienten behövde hjälp med att leda tankarna i en annan riktning, säger hon till Special Nest.

 

Kodord blev akutlappar för ångest
Några år senare utbildade hon sig till sjuksköterska och bestämde sig då för att vidareutveckla kodorden till akutlappar: ett kommunikationsverktyg som ska göra det enklare för patienten att sätta ord på sina känslor i stunden och ge vårdpersonalen snabbare inblick i vilka åtgärder som behöver sättas in, enligt patienten själv.

– Det kan ofta finnas en skillnad i vad patienten själv känner och vad som syns utåt, och här kan akutlapparna göra stor nytta och leda till snabbare hjälp, konstaterar Linda Zetterström.

 

Färger, beskrivningar av symptom och listor med åtgärder
Akutlapparna består av vanliga post it-lappar som är färglagda i grönt, gult eller rött, beroende på ångestnivå: grönt står för ett hanterbart och okej ångestläge, gult signalerar ökad ångest, rött anger ett mer akut tillstånd med panikångest.

På lapparna (se bild) listas symptom för respektive ångestnivå och också önskvärda åtgärder för varje situation, exempelvis att prata med någon eller gå på promenad vid ökad ångest eller att få sällskap och avleda tankarna i samband med panikångest.

Akutlapparna är inte producerade i förväg, utan varje patient skapar sina egna ihop med personalen.

– Många patienter som jag har träffat både som skötare och sjuksköterska inom den psykiatriska heldygnsvården mår väldigt dåligt och har svårt att uttrycka sina känslor. Akutlapparna ger en väldigt konkret och visuell struktur som förenklar kommunikationen. När patienten själv får sätta ord på ångesten, tillsammans med personalen, kan den också upptäckas snabbare, säger hon och fortsätter:

– Jag vet till exempel en patient som jag mötte som hade skrivit på en akutlapp att hen inte ville ha kroppskontakt i rött läge, och sådant är hjälpsamt att veta.

 

Främjar relationen till patienten
Inspirationen till akutlapparna har hämtats från Phil Barkers omvårdnadsteori Tidvattenmodellen, som förenklat handlar om att personalen ska lägga krut på relationen till patienten och inte inta en expertroll som förstärker patientens upplevelse av maktlöshet.

– I och med att patienten själv beskriver sina symptom och vilka verktyg som kan hjälpa i stunden, så blir individen mer involverad och det kan underlätta relationen, säger Linda Zetterström och fortsätter:

– Personalens roll är att lyssna och hjälpa patienterna att finna ord för hur de känner. Att sätta ord på sina känslor är ett sätt att lära känna sig själv och sin kropp, och också för att förstå att ångesten inte är dödlig eller farlig.

 

Egen autismdiagnos 
Linda Zetterström har själv autism, hon diagnostiserades som sexåring och har genom åren drabbats av återkommande ångest- och depressionsperioder.

– Jag vet hur svårt det kan vara att sätta ord på en aktuell känsla vid ångest och depression, och är därför inte förvånad över att många med autism verkar uppskatta att akutlapparna är färgkodade och enkelt kan förklara måendet i stunden, utan att många ord måste användas. Det kan också underlätta när man träffar ny personal och inte vet hur mycket man behöver dela med sig.

 

Positiva reaktioner från sjuksköterskor i studie
Linda Zetterström arbetar idag som universitetsadjunkt och undervisar på sjuksköterskeprogrammet på Högskolan i Kristianstad. För ungefär två år sedan publicerades resultaten från en studie där hon intervjuade tolv sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård om deras syn på akutlapparna, anxiety communication notes på engelska. Sjuksköterskorna uppgav att akutlapparna gav ett visuellt uttryck för patienternas ångest, underlättade ångesthanteringen och ökade patienternas delaktighet i sin vård.

– Det blev tydligt i studien att akutlapparna är ett bra kommunikationshjälpmedel för att göra patienternas mående mer visuellt, när orden inte räcker till.

Just nu utvecklar Linda Zetterström tillsammans med kollegor en app-version av akutlapparna. Det digitala verktyget ska bland annat testas inom barn- och ungdomspsykiatrin, men skulle också kunna användas inom skolan, menar hon.

– I det digitala verktyget kan man skatta sitt mående för dagen och dela detta med olika kontakter, exempelvis personal, lärare eller föräldrar.

Hur pass använda är akutlapparna inom psykiatrin idag?

– De används på en del ställen inom psykiatrin i Skåne och i Stockholm, men jag hoppas att hjälpmedlet får större spridning och även att det finns landsting/regioner som vill köpa in den digitala varianten.

Tre snabba frågor om autism med Linda Zetterström:

1) Du har tidigare arbetat som sjuksköterska och är numera anställd inom universitets- och forskarvärlden. Har din autism inneburit fördelar inom dessa yrken – och på vilket sätt?

– Jag är ganska säker på att min autism varit till en fördel inom mina yrken. Jag har lätt för att fokusera och går oftast ”all in” i mina arbetsuppgifter. Det finns många fördomar kring autism, exempelvis att man inte kan känna empati eller saknar social kompetens. De patienter och anhöriga som jag har träffat i min roll som sjuksköterska har känt ett stort förtroende för mig. Kanske beror det på att jag kan se detaljerna, utöver helheten? Ny forskning visar dessutom att personer med autism kan känna väldigt mycket empati, bara att det kan uttryckas annorlunda. 

2) Vilken är din viktigaste insikt om autism – och vad har den insikten betytt för dig?

–  En aha-upplevelse som jag fått på senare år är att jag har hittat en förklaring till varför jag ibland övertänker och varför det kan ta enormt mycket energi att vara social en hel dag. Jag känner igen mig i social maskering och märker hur mycket energi det tar. I grunden handlar det om att vilja passa in i en mall som ibland är alldeles för fyrkantig. 

3) Hur lyder ditt främsta råd till unga med autism när det gäller att minska stress och öka välbefinnandet?

– Mitt främsta råd är: En autismdiagnos kan beskriva utmaningar och svårigheter som du kan möta i livet, men diagnosen förklarar aldrig vem du är som person. Lyssna på kroppens signaler och ta pauser när intrycken blir för många. Det är okej att tacka nej och ibland mer hälsosamt än att låta något dränera en helt på energi. 

Fler Special Nest-artiklar om autism: