Tre centrala frågor kommer att definiera framgången för försöken att uppnå fred i Ukraina.
Öppna bildvisare
Förbundskansler Friedrich Merz tog emot Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Berlin på söndagen. Bild: EPA
Lyssna (du hör en artificiell röst) 4:17
BRYSSEL Ukraina står återigen inför ett avgörande skede i fredsprocessen, när president Volodymyr Zelenskyj för samtal med både amerikanska representanter och europeiska ledare i Berlin.
Samtidigt förbereder sig EU för ett avgörande toppmöte där nya stödåtgärder för Ukraina ska diskuteras.
Tre centrala frågor avgör nu om förhandlingarna kan leda till verkliga framsteg eller om dödläget består.
Hur ska Ukrainas säkerhet tryggas?
En springande punkt är hur Ukrainas säkerhet ska tryggas i framtiden. Volodymyr Zelenskyj har tillkännagivit att landet är berett att avstå från kravet på medlemskap i Nato, i utbyte mot starka säkerhetsgarantier.
Det är första gången Ukraina offentligt signalerar en sådan kompromiss. Enligt Zelenskyj måste garantierna ändå motsvara Natos femte artikel och omfatta USA, Europa och övriga allierade.
Samtidigt har Ukraina skickat en uppdaterad version av sin fredsplan till USA men ännu inte fått något svar. Den största stötestenen är vilka territoriella eftergifter Ukraina kan acceptera som en del av ett fredsavtal.
Kiev har avvisat ett förslag om att ukrainska trupper ska dra sig tillbaka från delar av Donetskregionen för att skapa en demilitariserad ekonomisk frihandelszon.
Zelenskyj har ifrågasatt varför endast ukrainska styrkor skulle lämna området, medan ryska trupper skulle få stanna kvar.
Hur reagerar Ryssland?
Rysslands hållning är den andra avgörande faktorn. President Vladimir Putins utrikespolitiska rådgivare Jurij Usjakov har redan på förhand avfärdat både ukrainska och europeiska förslag.
Enligt Usjakov är full rysk kontroll över Donetskregionen ett krav, medan både ett framtida ukrainskt Natomedlemskap och ett återlämnande av Krim beskrivs som helt uteslutna.
Kreml varnar för att eventuella ändringar i fredsplanen inte kommer som ses som konstruktiva ur rysk synvinkel. Man signalerar att Moskva kommer att reagera kraftigt om USA godkänner dem.
Ryssland tycks alltså tills vidare hålla fast vid sina maximalistiska mål som utgår från betydande territoriella eftergifter, upphävandet av sanktioner och ett krav på att Nato inte godkänner nya medlemmar.
Samtidigt varnar Tysklands förbundskansler Friedrich Merz för att Europa nu står inför ett liknande vägväl som år 1938, då de europeiska stormakterna lät Nazityskland ta delar av Tjeckoslovakien.
Men på samma sätt som Sudetlandet inte var Hitlers slutmål kommer Ukraina inte heller att vara Putins, menar Merz.
… och vad gör EU?
Den tredje frågan gäller EU:s roll i ett läge där USA tycks ta ett steg tillbaka från både Ukrainas säkerhet och Europas försvar i stort.
Vid EU-ledarnas möte i Bryssel på torsdag väntas ett politiskt beslut om ett omfattande reparationslån till Ukraina. Planen är att använda den ryska centralbankens frysta tillgångar för att kompensera Ukraina för de skador Rysslands anfallskrig förorsakat.
Förslaget är kontroversiellt och väcker oro för juridiska följder och för eurons internationella ställning. Samtidigt ses beslutet som viktigt både ur en ekonomisk, moralisk och strategisk synvinkel, då Rysslands möjligheter att komma åt tillgångarna skulle minska markant.
Samtidigt försöker europeiska ledare stärka sitt politiska och säkerhetspolitiska engagemang.
Enligt den senaste amerikanska planen skulle Ukraina kunna ansluta sig till EU redan i januari 2027: ett fullständigt orealistiskt krav som likväl innebär att Ukrainas EU-perspektiv också ses som en spelbricka i de pågående förhandlingarna.
Republikens president Alexander Stubb deltar i måndagens överläggningar i Berlin tillsammans med en mindre grupp europeiska stat- och regeringschefer och företrädare för EU och Nato.
Stubbs närvaro markerar att Finland tar en aktiv plats i de säkerhetspolitiska samtalen, inte bara som observatör utan som en tongivande röst i den europeiska kärnkretsen.