Visst går det att göra något nytt av det gamla. När sopranen Elin Rombo sjunger Mozart med Jönköpings sinfonietta blir det lika roligt som upplysande – och förstås väl framförd musik.
Det här är en recension.Analys och värderingar är skribentens egna.
En symfonikonsert som lutar sig tungt på både Mozart och Beethoven kan tyckas traditionell i överkant. Det vill säga på papperet, men här blir det faktiskt ändå lite nytt, åtminstone i Mozart-blocket.
Hovsångerskan Elin Rombo begår det intressanta tilltaget att sjunga fyra olika sopranroller ur ”Figaros bröllop”. Och inte nog med det – hon är dessutom presentatör och knyter ihop musikinslagen genom att beskriva vad som händer i operan.
Annons
Annons
Det är en idé som är både rolig och smart på papperet, och som verkligen inte blir sämre i praktiken.
Elin Rombo går all in med klädbyten, precis lagom mycket gestaltande och med prator mellan musiknumren som lyckas vara både informativa och roliga. Under ett par instrumentala stycken fortsätter hon berätta. Det här är ett alldeles utmärkt sätt att ta bort det eventuellt högtidliga ur operakonsten.
Bild: Peter Knutson
Och förutom att man faktiskt får huvuddragen i ”Figaros bröllop” längs vägen bjuds det förstås på mycket god musik. Orkestern spelar stående och åstadkommer ihop med spelande ledaren Malin Broman en osedvanligt svängig ouvertyr.
Rombo sjunger sina fyra roller med bravur. I Grevinnans ”Dove sono” får hon in en dos dramatik, och allra finast blir det i Susannas aria ”Deh vieni, non tardar”. Som helhet mycket underhållande.
Efter paus först Jan Sandströms version av ”Det är en ros utsprungen”. Ett fantastiskt litet stycke stråkmusik som lyckas vara samtidigt mörkt och hoppfullt. Fint tolkat av Broman och orkestern, och mycket vackrare än så här blir inte julmusik.
Annons
Allra sist så Beethovens sexa, Pastoralsymfonin kallad. Spiras marknadsföring utnämner symfonin till ”storslagen”, men det är inte riktigt det ord som sammanfattar den bäst. Här är det idyll, naturkänsla och fest som gäller. ”Livsbejakande” får bli mitt motförslag.
Annons
Det händer alltid bra saker när Malin Broman leder Sinfoniettan. Så även denna gång. Några gånger klingar det faktiskt en liten aning svajigt i stråksektionen, men bortsett från det är det en tolkning som verkligen bjuder på liv och rörelse. Särskilt de två sista satserna lämnar en mycket god eftersmak.
Symfonikonsert: Beethovens pastoralsymfoni
Verk av Wolfgang Amadeus Mozart, Jan Sandström och Ludwig van Beethoven
Medverkande: Jönköpings sinfonietta, Malin Broman (spelande ledare), Elin Rombo (sopran)
Konsertsalen, Spira