Nya preliminära uppgifter från Europeiska miljöbyrån visar att Sveriges växthusgasutsläpp inom de så kallade ansvarsfördelningssektorerna ökade med 13,8 procent mellan 2023 och 2024. Endast Rumänien hade en större ökning.
Ökningen innebär att Sverige släppte ut 30,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2024, jämfört med 26,8 miljoner ton året innan. Det är den högsta nivån sedan 2019.
Sett över längre tid har Sverige minskat sina utsläpp kraftigt. Sedan basåret 2005 har landet minskat sina utsläpp inom ansvarsfördelningssektorerna med 28,6 procent. Det gör Sverige till det land i unionen med femte högsta utsläppsminskning. (Artikeln fortsätter under grafiken.)
Inbromsning på EU-nivå
På EU-nivå var utsläppen från ansvarsfördelningssektorerna praktiskt taget oförändrade mellan 2023 och 2024, med en marginell minskning på 0,1 procent. Det innebär att utsläppen 2024 låg något över den tillåtna nivån för året.
Sedan 2005 har EU-länderna minskat sina utsläpp inom dessa sektorer med 17,8 procent. För att nå unionens mål om en minskning med 40 procent till 2030 krävs betydligt snabbare utsläppsminskningar under de kommande åren.
Medlemsländernas prognoser från 2025 visar att nuvarande strategier inte räcker för att nå denna acceleration. Med befintliga åtgärder beräknas utsläppen minska med 29,7 procent till 2030, och med planerade tilläggsåtgärder når minskningen 38,1 procent – fortfarande under målet.
Fortsatt låga utsläpp per person
Trots ökningen hade Sverige fortfarande de näst lägsta utsläppen per person i hela EU under 2024, med 2,9 ton koldioxidekvivalenter per invånare. EU-genomsnittet låg på 4,5 ton per person.
Ansvarsfördelning
EU:s så kallade ansvarsfördelningsförordning, ofta förkortad ESR, reglerar utsläpp från inrikes transporter (exklusive flyg), byggnader, jordbruk, småindustri och avfall. Tillsammans står dessa sektorer för mer än 60 procent av EU:s totala växthusgasutsläpp.
Förordningen kompletterar unionens utsläppshandelssystem (ETS) och regelverket för markanvändning (LULUCF). Tillsammans utgör dessa tre system EU:s centrala verktyg för att nå sina klimatmål.
Bindande årliga mål
För varje medlemsland fastställer förordningen bindande årliga utsläppstilldelningar för perioden 2021–2030. De nationella målen varierar från en minskning på 10 procent till 50 procent jämfört med 2005 års nivåer.
Sveriges mål är en minskning med 50 procent till 2030, vilket är ett av de mest ambitiösa i unionen. Med en hittillsvarande minskning på drygt 28 procent återstår en betydande reducering under de kommande åren.
Framtidsutsikter
För 2024 visade preliminära uppgifter att 17 medlemsländer, däribland Sverige, riskerade att överstiga sina årliga utsläppstilldelningar, jämfört med sex länder 2023. Detta innebär att dessa länder behöver utnyttja de flexibilitetsmekanismer som finns i regelverket för att uppfylla sina åtaganden.
Prognoserna visar att endast sex medlemsländer – Grekland, Kroatien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark och Portugal – är på väg att nå sina mål för 2030 med nuvarande åtgärder. Med planerade tilläggsåtgärder ökar antalet till 14 länder. Sverige hör inte till dessa länder enligt Europeiska miljöbyrån.