Familjen Hard i värmländska Årjäng har löst generationsväxlingen i skogen på bästa tänkbara sätt. Frida Hard, 30, har redan fått ta över en del av skogen från sin pappa som nyss gått i pension.
”Det känns väldigt bra att vi nu arbetar och förvaltar skog tillsammans”, förklarar Frida Hard, som till vardags arbetar som redovisningsekonom på kontraktstillverkaren Hanza.
”Det är skönt att ha någon att bolla idéer med och kunna ställa alla frågor som dyker upp längs vägen. Det är en superbra idé att arbeta ihop.”
Det är tre år sedan hon fick ta över en del av familjen skogsinnehav.
”Det känns som att det tar en livstid att lära sig allt det här. Men jag har påbörjat det i alla fall.”
Vilka föreställningar hade du om skogsägande innan du klev in i det?
”Det var lite skrämmande. Det är ju en väldigt mansdominerad bransch överlag. Och man tänker att det krävs så enormt mycket kunskap inom olika områden.”
Inte minst tänkte hon på det mer praktiska, arbetsmässiga, hur hon skulle klara de delarna.
”För här där jag bor är det ju många skogsägare som arbetar och verkar i sin egen skog med röjning och allt som tillkommer. Och det är ingenting som jag kan över huvud taget i dag. Men har absolut en önskan att lära mig.”
Frida Hard kommer ihåg att hon tänkte att skogsägande var skrämmande och en väldigt mansdominerad bransch innan hon själv klev in i den.Foto: Tommy Pedersen (Di)
Vad har överraskat dig mest med att bli skogsägare?
”Jag känner att man väldigt snabbt kom in i en stor gemenskap och lär känna många människor som arbetar inom branschen, som i många fall har jobbat med det här hela sina liv. De sitter ju på en enorm kunskap som de gärna delar med sig av.”
Det är inte så ensamt i skogen som man kan tro, med andra ord. Hon beskriver kontakten med olika bolag i branschen, skogsägarföreningar, som Skogskvinnorna i Värmland där hon är medlem.
”Man blir uppmuntrad till att be om hjälp och det finns mycket kurser att gå. Det finns mycket poddar och annan information också. Om man är med och engagerar sig lite här och där och drar i saker så finns det jättemycket folk som tycker att skogar är det roligaste som finns”, säger hon med ett skratt och med värmländskan än bredare.
Det praktiska i skogen som du nämnde, hur ser du på det?
”Det ser jag som en plan för framtiden. Det är någonting som jag skulle vilja lära mig. Och där finns det också kurser som bara riktar sig till kvinnor, vilket jag som kvinna kan tycka är lite skönt. För det blir en lite annan jargong i gruppen.”
Hur upplever du generationsutvecklingen, börjar det komma in fler yngre skogsägare?
”Inte så mycket i min närhet. I de flesta sammanhang som jag är så är det mest äldre män, i 60-årsåldern och uppåt.”
”Jag känner bara till två till kvinnliga skogsägare i min ålder. Jag tror att åldern för generationsskifte generellt är väldigt hög. Det är väl inte så det görs i dag, att man lämnar över i ung ålder.”
Men det är någonting som hon absolut kan rekommendera.
Hur kom ni i familjen fram till er lösning?
”Det grundade sig i ett gemensamt intresse, pappa märkte att jag tyckte att det som han pysslade med var ganska kul. Kanske inget han hade förväntat sig direkt. Men att vi landade i den idén ihop, det gjorde sig ganska naturligt. Det är också ett sätt för oss att umgås.”
”Har man möjlighet så är det en jättebra investering med skog”, tycker Frida Hard.Foto: Tommy Pedersen (Di)
Vilka förväntningar och mål har du med ditt skogsägande?
”Jag ska försöka hitta en bra balans mellan produktion och miljö och naturhänsyn. Men det är inte alltid helt lätt, för det är ju inte bara vad jag som skogsägare vill, utan det finns många regelverk att förhålla sig till.”
Hon konstaterar att det finns många viljor och starka åsikter kring vad som är rätt och fel i skogen.
”Då måste man som skogsägare försöka landa i vad jag tycker är rätt och fel samtidigt som man ska hålla sig inom regelverket på bästa sätt. Så det har väl varit en liten utmaning att försöka landa i vad mitt skogsägande ska mynna ut i. Jag tycker det är viktigt att man tar vara på åsikter från olika grupper, och där tycker jag att kommunikationen brister lite grann mellan marknaden och skogsägare och gemene man. Det är en väldigt hård jargong i diskussionen.”
Vilka är de viktigaste råden om skogen som du har fått så här långt?
”Jag tror det är att man måste låta saker ta tid. Det är okej att testa sig fram, och man behöver inte lära sig allt på en gång. Det är okej att be om hjälp.”
Hur ser du på skogen som investering?
”Jag personligen ser det som en ganska säker investering. Jag tror också att för oss alla så är det bra om det finns fler enskilda skogsägare. Det finns ganska många i Sverige men ännu fler skulle vara ännu bättre, för att alla kommer in med egen kunskap och ett eget perspektiv som både gynnar skogsbruk och klimatomställningen. Så har man möjlighet så är det en jättebra investering med skog.”
Hon beskriver vidare hur hon intresserat följer virkespriserna.
”De har ju ökat markant i år men börjar plana ut lite nu. Jag tycker också det är intressant att se hur det kommer att påverka industrin framåt. De kämpar lite nu både på grund av höga virkespriser och låg efterfrågan, men en sådan situation skulle väl eventuellt kunna forma marknaden på ett bättre sätt för framtiden. Att man kanske kan bygga en mer hållbar produktion med nya förädlingsprocesser, nya produkter och nya, lite mindre och mer nischade aktörer.”
Vad står mer på din egen skogsagenda just nu?
”På min del av skogen är det mest röjning just nu. Det känns som att det alltid kommer att finnas, det är ingenting som man blir klar med eller kommer ikapp med utan det får man dras med”, säger Frida Hard, som det låter med mer längtan än bävan i rösten.