Ny mätning visar att svenskar har högt förtroende för Finlands försvarsmakt. Men trots ökat samarbete litar finländarna inte på det svenska försvaret.

Soldater tränar i skogen under vinterförhållanden, klädda i kamouflage för snömiljöer och utrustade med vapen och kommunikationsutrustning.

Öppna bildvisare

Svenska soldater från Norrbottens regemente i Boden övar vinterkrigsföring. Härifrån kommer de soldater som ska försvara norra Finland som en del av den svenskledda Natostyrkan FLF Finland. Bild: Elina Ervasti / YleLyssna (du hör en artificiell röst) 2:18

Bara 20 procent av finländarna anser att Sverige framstår som ett land med starkt försvar. Det visar Barometern Sverige-Finland 2025.

Däremot anser hela 70 procent av svenskarna att Finland har ett starkt försvar.

Siffrorna är i stort sett oförändrade sedan 2023. Det överraskar Janne Wikström, projektchef vid det svensk-finska kultur- och samarbetsscentret Hanaholmen och en av författarna till rapporten.

– Vår hypotes var att det hade jämnats ut efter ländernas fullvärdiga Nato-medlemskap. Men kanske spelar gamla föreställningar om svensk nedrustning fortfarande in. Tillit är ju något som ganska snabbt raseras, men tar väldigt länge att bygga upp.

Det svenska försvaret storsatsar just nu precis som det finländska.

Man bygger ut sin värnpliktsarmé och satsar stora summor på luftvärn, stridsfartyg och flygvapen. Redan under nästa år ska försvarsutgifterna motsvara 2,8 procent av bnp och 2030 uppgå till 3,5 procent.

Samtidigt ökar samarbetet mellan de nyblivna Nato-länderna Finland och Sverige.

Sverige ska bland annat leda en framskjuten Natostyrka som ansvarar för försvaret av norra Finland, FLF Finland.

Försvarssamarbete uppskattas

Rysslands anfallskrig i Ukraina anses i båda länderna ha ökat behovet av försvarssamarbete.

Av både svenskar och finländare anser tre fjärdedelar att våra länder har kommit varandra närmare sedan 2022. Krisberedskap betonas som det överlägset viktigaste samarbetsområdet.

77 procent av svenskarna och 62 procent av finländarna väljer krisberedskap som ett av de viktigaste samarbetsområdena, medan bara drygt 30 procent i båda länderna väljer frågor som klimat och utbildning.

Opinionsmätningen genomfördes av Verian Group på uppdrag av Kulturfonden och Hanaholmen. Ett representativt urval av befolkningen i Sverige och Finland svarade på enkäten i juli-augusti 2025.