Ökningen av klimatutsläppen 2024 jämfört med föregående år var den största sedan 1990 med undantag för 2010 då återhämtningen från finanskrisen ägde rum. Det förklaras främst av ökade utsläpp från inrikes transporter som nu är den sektor som står för högst utsläpp i Sverige. Den förändrade reduktionsplikten ledde till ökad användning av fossila drivmedel vilket ökade utsläppen från vägtrafiken med 24 procent och från sektorn arbetsmaskiner med 33 procent.
Utsläppen från transporter utgör majoriteten av de utsläpp som ingår i den så kallade ESR-sektorn (se faktaruta). De ökade utsläppen år 2024 försvårar därmed möjligheten att nå både de nationella etappmålen till 2030 och 2040 samt Sveriges EU-åtaganden för ESR.
– De senaste 15 åren har trenden varit minskande utsläpp och vi har sett ut att ha goda möjligheter att nå både det nationella etappmålet och EU-åtagandet till 2030. Utsläppsökningen under 2024 har försvårat den möjligheten säger Roger Sedin, chef på Klimatmålsenheten.
EU-åtagandet till 2030 är en budget med ett tilldelat årligt utsläppsutrymme under perioden 2021 till 2030. Under 2024 överskred utsläppen i Sverige för första gången det tilldelade utrymmet. Åren 2021–2023 har Sveriges utsläpp däremot varit lägre än det tilldelade utsläppsutrymmet, vilket givit ett överskott.