LRF deltar i protesterna – Varför just nu?

På torsdag väntas 10 000 bönder åka till Bryssel för att delta i demonstrationerna. Foto: Mostphotos

I gruppen Spannmålsbönderna på Facebook pågår just nu en debatt efter att medlemmen och spannmålsodlaren Erik Sundell riktar en frågar hur det kommer sig att LRF väljer att delta i bondeprotesterna i Bryssel som planeras nu på torsdag, den 18 december.

Erik Sundell, spannmålsodlare. Foto: Privat

”I april 2024 skrev LRF:s ordförande att det inte alltid är EU:s fel och betonade dialog och påverkan i Bryssel. Protester var inget svenskt verktyg. Sverige blev lyssnat på. Nu i december kör LRF traktorer till Bryssel. Växtodlingen har haft svag lönsamhet i flera år med ökade kostnader hårdare regler och pressade priser. Då var det relativt tyst. När mjölkpriset nu sänks och djurhållningen hamnar i akut läge då vaknar organisationen. Det här handlar inte om att ställa näringar mot varandra utan om trovärdighet. Spannmålsodlare är också företagare inte systemets stötdämpare.

Det är rimligt att ställa frågan varför detta inte togs på samma allvar tidigare? Undrar åt en vän 🙃”, skriver Erik.

Ger svar på frågan:

Och LRF:s förbundsordförande Palle Borgström svarar på frågan längre ner i samma tråd. Han svarar bland annat att anledningen till att LRF är med i demonstrationen nu men inte 2024, inte har något med pristrenden på spannmål eller mjölk att göra. Men att det den här gången finns flera skäl knutna till växtodlingsjordbruket.

Han skriver även att protesterna 2024 startade i flera medlemsländer av olika skäl.

Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande. Foto: Carolina Wahlberg

”I Tyskland blev den tändande gnistan att regeringen utan förvarning tog bort återbetalningen av dieselskatt. I Frankrike och Belgien blev bönderna arga på skärpta miljöregler och andra försämringar. I Nederländerna triggades protesterna av en lantbruksfientlig politik där staten bland annat köper upp och lägger ner lantbruk. Därför min kommentar om att allt inte var EUs fel. Protesterna startade i de flesta länder av mindre fristående organisationer och det var dem som tog protesterna till Bryssel. Eftersom vi inte var med och ordnade protesterna var vi heller inte med på tåget.” skriver Palle men menar att det är annorlunda den här gången:

”Nu har vi ett förslag från kommissionen på nästa CAP och hur den ska finansieras som innebär stora minskningar, 20-25 procent av finansieringen. Men också förändringar med nedtrappning och takbelopp på arealsättningen. Båda förslagen slår hårt på växtodlingsgårdar.”

Samtidigt som Kommissionen föreslår försämringar inom CAP så ökar man enligt Palle samtidigt importen till EU, via handelsavtal som exempelvis Mercosur, av produkter som är producerade under helt andra villkor och till lägre kostnad än vad EU:s lantbrukare tillåts producerat till. Exempelvis socker, etanol och nötkött. Enligt Palle drabbas växtodlingen även av detta. Men även de förändringar som införts eller föreslås av kommissionen gällande handelsgödsel, samt nästa års införsel av klimatavgiften CBAM som kommer driva upp priset ytterligare.

”Resultatet av demonstrationerna 2024 blev några uttalanden från Von der Leyen om att jordbruket är en viktig strategisk resurs för hela EU. Men nu när Kommissionen inte följer upp med konkreta förbättringsåtgärder, utan i stället levererar försämringar. Då är det dags för både Copa Cogeca och LRF att höja rösten. Och det gör vi på torsdag. 10 000 bönder kommer att tåga igenom gatorna i Bryssel.” skriver Palle.

Artikeln publicerades tisdag den 16 december 2025

– -
-