Lydia Wålsten
Publicerad 22 aug 2025 kl 05.00
Det är otroligt hur många medlemmar vi fortfarande har, påpekade en person från Svenska kyrkan. Ja, rent logiskt borde fler lämna.
Alla kan inte välja – men de som kan, borde.
Foto: MAJA SUSLIN/TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.
Lydia Wålsten
Efter många års vånda hände det: en begäran om utträde ur Svenska kyrkan skickades in. Det satt långt inne. Jag drogs till Humanisterna redan som ung och i den fromma hemmiljön var min roll kritikerns. Att gå ur? Det kändes ändå drastiskt.
Konstigt, för mitt medlemskap var aldrig mitt. Det var nedärvt – jag var tvångsansluten. Vi som är födda innan 1996 skrevs automatiskt in i Svenska kyrkans register om en förälder fanns där. När staten och kyrkan separerade blev vi kvar med notan.
Även om det heter kyrkoavgift, den dryga procent på årsinkomsten som går in i Svenska kyrkan varje år, blev medlemskapet på så vis en slags arvsskatt. Diskret inklämd i deklarationen mellan ”allmän pensionsavgift” och ”begravningsavgift”.
Att gå ur är en annan sak än att gå med. Lock-in effekt, som ekonomer säger. Det vet Svenska kyrkan. Man kan fortfarande inte signera sitt utträde hos dem med Bank-ID, utan måste ta sin ogudaktiga kråka till en postlåda eller expedition. Inträde går däremot att göra digitalt.
Fräckt, men det fungerar.
Precis som med ett gymkort som aldrig används hittar man argument för att medlemskapet är motiverat. Att man inte vill vara en kulturellt anemisk person. Att man någon gång kommer gifta sig. Föreställningen att pengarna behövs för att rädda vårt kulturarv.
Men även nostalgi och romantik har en prislapp. Och knappt hälften av svenskarna står utanför. Varför subventionera dem?
Någon akut fara för att kulturarvet ska gå förlorat finns inte.
I deklarationstid kom insikten att det snart måste vara uppemot 100 000 kronor som jag lagt på Herrans massa saker. Skatteverkets utdrag ger mig rätt: 129 800 kronor hade jag haft om jag investerat pengarna i stället. Mer än en halv miljon om 20 år.
Ty den som har, åt honom skall varda givet. Men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.
Det kanske hade känts mer motiverat om det inte vore för att Svenska kyrkan förra året gjorde miljardresultat. Främst var det aktieportföljen som drog upp. De senaste 10 åren har årsavkastningen varit 7,7 procent.
Kyrkan har ingen brist på pengar. Eget kapital: 54 miljarder. En del är svårvärderat, exempelvis fastigheter, men bara de finansiella tillgångarna – alltså värdepapper och aktier – är över 27 miljarder.
Någon akut fara för att kulturarvet ska gå förlorat finns inte. Staten skjuter också till över 400 miljoner varje år för underhåll av kyrkorna.
För fem år sedan gjorde SOM-institutet en undersökning av västsvenskars föreningsliv. Svenska kyrkan hade bland den lägsta andelen aktiva medlemmar av alla – fyra procent. Enligt författarna vittnade det om att det kyrkliga medlemskapet ”inte alltid är resultatet av ett aktivt val”.
Att varannan svensk – 5,4 miljoner – är medlemmar i Svenska kyrkan 25 år efter avknoppningen är uppseendeväckande många. I kyrkans långtidsprognos som sträcker sig fram till 2051 beräknas fortfarande nästan fyra miljoner vara med.
Nyrekryteringen sker vid dop – då man automatiskt blir medlem. Att få föräldrar att döpa sina barn återkommer i strategidokumenten. En bebis kan till och med bli döpt, trots att ingen av föräldrarna är medlem.
Undrar varför? ”Välkommen till världen och Guds gemenskap lilla flickeflarn! Här får du en dold avgift att våndas över i många år.”
Lydia Wålsten är vikarierande ledarskribent på Expressen. Läs fler av hennes artiklar här.
LÄS MER: Därför kan du strunta i dricksenLÄS MER: Väljarna lämnade när M jobbade sent