Publicerad 17 dec 2025 kl 20.42Uppdaterad 18 dec kl 06.11
21 år gammal drabbades Mathilda Ståhlhandske av en allvarlig stroke.
På flygplatsen i Lissabon segnade hon ihop och slutade andas.
– Det första minnet jag har är sex veckor senare, säger Mathilda.
Senaste nyhetsklippen från Expressen.
Mathilda tog en bild på sig själv när hon fick plötslig huvudvärk på flygplatsen i Lissabon.
Foto: Privat
Öppna bild i helskärm
Mathilda har tidigare varit aktiv i Hemvärnsungdom.
Foto: Privat
Öppna bild i helskärm
En bild som togs veckan innan Mathilda reste i väg till Portugal.
Foto: Privat
Öppna bild i helskärm
Vid mellanlandningen i Lissabon sommaren 2023 märkte Mathilda att allt inte stod rätt till. Hon var på väg till Madeira, där hon skulle semestra tillsammans med en vän.
– Jag fick plötsligt huvudvärk och kände smärta i ena ögat. Först trodde jag att det var en allergisk reaktion, säger hon.
Mathilda ringde sina föräldrar, samtidigt som hon tog två värktabletter för att försöka stävja smärtan.
– Då började min kompis ana att något var fel, för jag är väldigt restriktiv när det kommer till tabletter, säger Mathilda som tidigare pratat med KT-Kuriren.
Kort därefter sjönk hon ihop och förlorade medvetandet mitt på flygplatsen.
– Det blev helt svart.
Artikeln i korthet.
Mathilda drabbades av stroke på resa till Madeira sommaren 2023, 21 år gammal.
Hon låg i respirator och kämpade för sitt liv.
Familjen reste till Portugal för att stödja henne under krisen.
Rehabiliteringen har varit tuff, men Mathilda gör framsteg.
Hon tränar hårt och vägrar ge upp – familjen kallar henne envis och stark.
Visa mer”Hon kunde inte andas själv”
Personalen trodde först att hon var drogpåverkad eller hade drabbats av ett epileptiskt anfall. Hemma i Karlskoga försökte pappa Peter och mamma Birgitta förstå vad som pågick i samtalet med dottern. Till slut fick hennes vän ta över kontakten.
– Vi fattade ingenting, det kändes så olustigt, säger Birgitta.
21 år gammal drabbades Mathilda av en stroke och fick åka med ambulans till sjukhus. En kärlmissbildning hade brustit intill hjärnstammen och orsakat blödningen.
Föräldrarna hoppade på första flyget till den portugisiska huvudstaden där dramat fortsatte. Mathilda kämpade för sitt liv och utsikterna till förbättring var osäkra, enligt läkarna.
– Hon kunde inte andas själv och fick ligga i respirator, det var hemskt att se, säger Birgitta.
Mathildas syster, Emilia, följde med till Lissabon för att stötta sitt yngre syskon.
Foto: Privat
Öppna bild i helskärm
Mathilda fick ligga i respirator efter hjärnblödningen.
Foto: Privat
Öppna bild i helskärm
På sjukhuset i Lissabon fick Mathilda sondmatning.
Foto: Privat
Öppna bild i helskärm
Mathilda när hon kom tillbaka till Sverige och Universitetssjukhuset i Örebro.
Foto: Privat
Öppna bild i helskärm
Men Peter och Birgitta var bestämda. De skulle göra allt i sin makt för att Mathilda skulle komma tillbaka från hjärnblödningen.
– Dag tre ringde jag hem till Sverige och sa upp mig. Jag sa: ”Nu ska jag träna Mathilda framåt, det är vad jag ska lägga min tid på”, säger Peter.
Efter 31 dagar kunde hon flyttas med ambulansflyg till Örebros universitetssjukhus.
– Det första minnet jag har är sex veckor senare. Jag låg i en säng på neuroavdelningen i Örebro och såg plötsligt en äldre man gå förbi med rullator. Jag trodde att jag hade hamnat på ett äldreboende, säger Mathilda.
Tuff kamp för att komma tillbaka
Innan stroken var Mathilda väldigt aktiv, tränade regelbundet och hade varit engagerad i hemvärnets ungdom. Dessutom studerade hon filmprogrammet på universitetet i Örebro.
Annons
Familjens vardag har nu ställts om och Mathilda kämpar för att få tillbaka delar av det liv hon tidigare hade.
– Jag går nu regelbundet på bland annat balansträning, gångträning, ögonträning och röstträning.
Hon har också fått åka ner till ett rehabiliteringscenter i spanska Almunecar som varit till stor hjälp. Men resan har de fått bekosta själva, trots flera kontakter med vården och Försäkringskassan.
– Svaret vi hittills fått är att det är besparingskrav i regionen, säger Peter.
– Det finns 60–70-åringar som fått hela vistelsen betald. Ska en ung tjej inte få tillgång till samma vård? säger Birgitta.
Mathilda på rehabiliteringscentret Hedla i Spanien. Via Instagramkontot @tacksammamathilda delar hon med sig av olika träningstips.
Foto: Privat
Öppna bild i helskärm
Mathilda kämpar för att komma tillbaka på rehabiliteringscentret i Almunecar.
Foto: Privat
Öppna bild i helskärm
Matilda med familj på rehabcentret i Spanien.
Foto: Priavt
Öppna bild i helskärm”Hon har verkligen pannben”
Samtidigt har Mathilda gjort stora framsteg under drygt två och ett halvt år av rehabilitering. Likväl är hon otålig och vill mer.
– Jag tycker det går alldeles för sakta, men det går framåt och det är det viktigaste.
Pappa Peter ser en väldigt envis dotter, som vägrar ge upp och fortsätter att utmana sig själv.
– Hon har verkligen pannben och har gett sig katten på att klara det här. Det är nyckeln till framgång, tror jag.
– Många har också sagt att ”om det är någon som ska klara det här så är det du, du kommer inte lägga dig ner och gilla läget”, säger Mathilda.