Om Astrid Lindgren hade skrivit om löpning, då skulle det nog ha blivit som Nobel Week Lights Run från Rinkeby torg till ljuskonstverken i Tensta. Alla var glada och ingen var nervös. Det här var nämligen en löpning, inte ett lopp.
Det erbjöds tre fart-grupper:
Lag Långsam, med Mårten Westberg (undertecknad) som farthållare.
Lag Lagom, med Noah Örtegren som farthållare. De sprang en dryg minut fortare per kilometer.
Lag Oooph! med ultralöparen Christian Ritella som farthållare. Lag Ooph! sprang en minut fortare per kilometer än Lag Lagom.
Arton löpare trotsade höstrusket som kännetecknar december 2025. En tredjedel var miljöpartister, som på skoj hade utmanat de andra partierna inför loppet. Den utmaningen vann miljöpartiet med 6-0.
En tonårskille satsade förstås på Lag Oooph! och fick betala dyrt för det. Alla andra sprang i en fart där de kunde prata med varandra hela vägen.
Väl ute på gräsfältet var det vackert att se ljuset från allas pannlampor guppa i mörkret.
Annons:
I Tensta stannade alla löparna vid de sex konstverken
I Tensta stannade alla löparna vid de sex konstverken. Längst stannade alla vid “the light we reflect” som också var mål för löpningen. Konstnären, Saadia Hussain, förklarade verket: både hur hon tänkte kring material och att involvera Järvabor i processen. Just det verket handlar också om tre ekonomi-pristagares studier av hur länders olika historia (som till exempel kolonialism) påverkar hur samhällena fungerar idag.
Efter det gick nästan alla deltagare till Coffee Deli och åt n’jera eller foul och drack Kerak (ungefär Somali Chai) till. Det var då någon sa att stämningen var lite som i Astrid Lindgrens “Saltkråkan”.
Målet med cc var att visa löpare från andra delar av stan hur trevligt det kan vara här. Det lyckades!
Mårten Westberg, Rinkeby Run
