Krönika
EU har lagt fram sin plan för vår största hälsoutmaning – hjärt-kärlsjukdomar. Den är ambitiös och konkret kring att minska insjuknande och rädda liv. I Sverige har arbetet startat med en nationell handlingsplan, och vi inom läkemedelsbranschen ser fram emot att få bidra.
Hjärt- och kärlsjukdomar är den största folkhälsoutmaningen och den ledande dödsorsaken inom EU. Dessa sjukdomar kostar varje år 1,7 miljoner liv samt påverkar omkring 62 miljoner människor. Varje år dör ungefär 35 000 personer i Sverige av hjärt-kärlsjukdomar, vilket motsvarar nästan en tredjedel av alla dödsfall. Den ekonomiska bördan uppskattas till dryga 60 miljarder kronor per år i Sverige, när vårdkostnader, produktionsbortfall och förlorade levnadsår räknas in. Detta bör och kan adresseras.
”Minska insjuknandet, rädda liv och skapa lika möjligheter till hjärthälsa”
”Minska insjuknandet, rädda liv och skapa lika möjligheter till hjärthälsa”
I veckan presenterades EU:s Safe Hearts Plan, med tydlig ambition och konkreta åtgärder. Planen fokuserar på tre områden: förebyggande, tidig upptäckt och screening, samt behandling och vård (inklusive rehabilitering). Den strävar också efter att stärka nationella policyer. Målsättningen är klar: minska insjuknandet, rädda liv och skapa lika möjligheter till hjärthälsa oavsett var patienten bor.
I Sverige har Socialstyrelsen nyligen fått i uppdrag att utarbeta en nationell handlingsplan för att förebygga och behandla hjärt- och kärlsjukdomar. I uppdraget ingår också att uppdatera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Initiativet är både nödvändigt och välkommet eftersom det idag saknas en nationell strategi och vården präglas av regionala skillnader. Dessutom kräver en åldrande befolkning att svensk hälso- och sjukvård producerar mer vård med färre resurser.
”Läkemedel har bidragit till att hundratusentals patienter fått ett längre och friskare liv”
”Läkemedel har bidragit till att hundratusentals patienter fått ett längre och friskare liv”
Tillsammans med Riksförbundet HjärtLung samlade Lif i höstas experter och beslutsfattare till en diskussion om svensk hjärt-kärlvård framåt som jag hade förmånen att delta i. Gemensamt konstaterades att vården gjort stora framsteg tack vare bland annat nya läkemedel, bättre behandling av riskfaktorer och förbättrade rutiner för akutvård. Statiner, blodförtunnande läkemedel och moderna behandlingar vid hjärtsvikt har bidragit till att hundratusentals patienter fått ett längre och friskare liv. Men för att förverkliga visionen om jämlik vård krävs att dessa framsteg når hela landet – och att sekundärpreventionen blir en självklar och integrerad del av vårdkedjan.
Vårt samtal visade en tydlig samsyn kring behovet av en nationell strategi som omfattar hela vårdkedjan – från tidig diagnos och skräddarsydd behandling, rehabilitering och sekundärprevention. Tre problemområden blev tydliga: bristande prevention, stora regionala vårdskillnader och en incitamentsstruktur som inte tillräckligt belönar långsiktigt preventivt arbete, rehabilitering eller systematisk uppföljning. Gemensamt konkretiserade vi förslag för att förbättra svensk hjärt-kärlvård, bland annat:
- Att primärvården tilldelas tydligare uppdrag och resurser för långsiktig uppföljning.
- Att det förebyggande arbetet struktureras med tydligt fördelat ansvar.
- Att vården aktivt samverkar med patientorganisationer, som kan erbjuda hjärtskolor och stödgrupper för drabbade, och forskande företag som tillhandahåller innovativa behandlingar.
- Att varje patient får en utsedd vårdkontakt och strukturerad uppföljningsplan efter akutvård.
- Att kvalitetsregister används för att följa upp patienternas riskfaktorer och behandlingsresultat, och att bästa praxis sprids nationellt.
Slutligen underströk rundabordets deltagare vikten av att mäta och belöna det som ger bäst resultat för patienterna. För att minska återinsjuknanden, höja livskvaliteten och reducera kostnader så måste incitamenten utformas för att premiera förebyggande arbete, tidig diagnostik och behandling, rehabilitering och långsiktig uppföljning.
”Bättre folkhälsa, lägre dödlighet, minskade kostnader och ökad produktivitet”
”Bättre folkhälsa, lägre dödlighet, minskade kostnader och ökad produktivitet”
Den kommande svenska hjärt-kärlplanen behöver adressera samtliga de utmaningar och förslag som nämns ovan. Läkemedelsbranschen bidrar redan till såväl prevention som tidig upptäckt, förbättrad behandling, ökad patientdelaktighet och möjligheter till egenvård. Med en uppdaterad vaccinationsstrategi, införande av ett framåtsträvande farmaceutsortiment, ett moderniserat läkemedelssystem som premierar tidig användning samt ökat svenskt deltagande i såväl läkemedelsforskning som uppföljning kan bolagen göra ännu större positiv skillnad. Jag ser fram emot att – också i dialog med Socialstyrelsen – göra det än tydligare hur Lif och branschen kan medverka till förbättrad folkhälsa, lägre dödlighet, minskade samhällskostnader och ökad produktivitet.