Artikeln i korthet
- Nästa år inför regeringen ett nytt jobbskatteavdrag som ger en person med 35 000 kronor i månadsinkomst 333 kronor mer att röra sig med.
- Pensionärer får också mer pengar i plånboken med ett höjt grundavdrag, och skatten på sjukoch aktivitetsersättning sänks till samma nivå som arbetsinkomster.
- Prisbasbeloppet, som påverkar bland annat sjukoch föräldraförsäkringens ersättningar, höjs med 0,7 procent till 59 200 kronor från och med januari 2026.
Denna sammanfattning har gjorts med stöd av AI och är kvalitetssäkrad av en redaktionell medarbetare. Läs vår AI-policy.
Läs mer
1
Mindre skatt för dig som jobbar
En av regeringens största reformer nästa år är genomförandet av ytterligare ett jobbskatteavdrag. Enligt regeringen innebär avdraget 333 kronor mer i plånboken för en person som tjänar 35 000 kronor i månaden. De som tjänar under cirka 16 000 i månaden omfattas inte av jobbskatteavdraget.
2
Skattelättnader för pensionärer
En pensionär med en inkomst på 25 000 kronor i månaden kommer att få 148 kronor mer i plånboken varje månad från och med nästa år. Rent krasst så handlar det dock inte om en skattelättnad, utan om ett höjt så kallat grundavdrag, det vill säga lägsta gränsen där inkomsttagare börjar betala skatt.
3
Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning
För de som är sjuka eller har aktivitetsersättning på grund av arbetslöshet sänks skatten också. Sänkningen innebär att skattenivån för dessa ersättningar blir samma som för skatt på arbetsinkomster.
Enligt regeringen innebär detta en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden för de som har ersättning.
4
Höjt prisbasbelopp
Prisbasbeloppet är ett ekonomiskt mått som är tänkt att spegla hur priserna utvecklas i Sverige. Den används bland annat för att beräkna sjukersättningen och föräldraförsäkringen. Tidigare i år bestämde regeringen att 2026 års prisbasbelopp ska höjas med 0,7 procent till 59 200 kronor. Från och med den första 1 januari höjs alltså många ersättningar något. Prisbasbeloppet påverkar även garantipensionen, som även den kommer att räknas upp en aning.
Eftersom inflationen fallit något räknas inte prisbasbeloppet upp i samma takt som de gjort på senare år. 2025 höjdes till exempel prisbasbeloppet med 2,6 procent.
5
Chefen får inte längre fråga om lön
Det så kallade lönetransparensdirektivet är ett EU-direktiv som syftar till att minska lönegapet mellan män och kvinnor inom unionen.
Konkret innebär det att arbetstagare ska få rätt att veta om lönenivåerna på arbetsplatser. Arbetsgivare får heller inte fråga arbetssökande om vad de har för lön sen tidigare. De måste också informera om ingångslönen.
I Sverige föreslås Diskrimineringsombudsmannen ha en central roll. Bland annat vad gäller påföljder och sanktionsavgifter för de som inte följer reglerna. Direktivet ska vara genomfört i Sverige i juni 2026.
6
Sänkt arbetsgivaravgift för unga
En tidsbegränsad sänkning av arbetsgivaravgifter för personen mellan 19 och 23 år införs från och med nästa år.
Sänkningen gäller mellan 1 april 2026 och 1 oktober 2027 och beräknas kosta cirka 6 miljarder. Den tillfälliga sänkningen motsvarar ungefär en tredjedel av nuvarande avgifter.