Regeringen vill sänka tröskeln till bostadsmarknaden och göra det möjligt för fler att äga sin bostad. I en lagrådsremiss föreslås nu därför att ta bort det skärpta amorteringskravet och höja bolånetaket från 85 procent till 90 procent.

I lagrådsremissen föreslår regeringen en ny lag om begränsning av bostadskrediter som ska ersätta Finansinspektionens nuvarande föreskrifter och allmänna råd om amorteringskrav och bolånetak. Förslaget innebär bland annat följande förändringar i relation till det som gäller kring bolån i dag:

  • Det skärpta amorteringskravet, det vill säga kravet på ytterligare amortering med minst 1 procent för dem som har bostadslån högre än 4,5 gånger sin bruttoårsinkomst, tas bort.
  • Bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens mark­nadsvärde vid köp av en ny bostad, vilket gör att den egna kontantinsatsen inte behöver vara lika stor.
  • Möjligheterna att ta tilläggslån begränsas. För tilläggskrediter får belåningsgraden vara maximalt 80 procent.
  • En ”tröghetsregel” för tilläggslån införs. Förslaget innebär att man bara kan göra en omvärdering av bostaden vart femte år, i syfte att utöka låneutrymmet.

När det gäller bolån med belåningsgrader som inte överstiger 50 procent av bostadens värde ska banken verka för att de amorteras, för att upprätthålla en sund amorteringskultur.

Det föreslås också att Riksbankens roll i makrotillsynen stärks. Makrotillsynen är arbetet med att identifiera och hantera risker i det finansiella systemet som helhet. Riksbanken föreslås ta över ansvaret för det kontracykliska buffertvärdet; en uppgift som i dag ligger på Finansinspektionen. Den kontracykliska kapitalbufferten ska säkerställa att banker har tillräckligt med kapital för att hantera förluster vid ekonomiska nedgångar, och är ett viktigt verktyg för att motverka risker kopplade till en växande utlåning.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2026.