Uppdraget att ta fram en metod för att uppskatta vildsvinspopulationen har genomförts av Naturvårdsverket i samarbete med två forskargrupper: Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå (SLU) och Linköpings universitet (LiU). De har utvecklat två olika skattningsmodeller som kombinerar data från olika inventeringsmetoder.  

– Vår redovisning beskriver metodutveckling och presenterar preliminära resultat från, i dagsläget, två olika modeller. En gemensam slutrapport från forskargrupperna kommer i slutet av första kvartalet 2026 och redogör då för hur modellerna kan kombineras för att ge en mer robust och heltäckande metod för uppskattning av populationen, säger Anders Broby handläggare på Naturvårdsverket. 

När metoden är klar ska den ge underlag för att: 

  • förvalta vildsvin efter lokala och regionala förutsättningar och se på vilket sätt detta påverkar populationen även nationellt. sätta mål för förvaltningen och hur jakttrycket behöver anpassas för att nå målen 
  • stärka beredskapen vid sjukdomsutbrott, till exempel afrikansk svinpest 
  • följa upp politiska beslut som syftar till att minska skador genom att reglera vildsvinsstammen 

– Kunskap om populationen är också viktig för att bedöma vilken livsmedelsreserv vildsvinen kan utgöra i en krissituation, säger Anders Broby.