share-arrowDela
unsaveSpara
Det borde inte vara möjligt att Sveriges största och sämst skötta förundersökning drabbas av ännu ett fiasko.
Men i dag höll ännu en åklagare ännu en presskonferens om mordet på Olof Palme och det senaste budet är att det var fel att peka ut Skandiamannen som misstänkt.
Lennart Guné heter han, överåklagaren som under eftermiddagen talade till tidningar, radio och tv i en stor konferenssal i centrala Stockholm.
Så vitt jag förstår har denne åklagare gått grundligt tillväga. En begäran om att återuppta den nedlagda Palmeutredningen inkom för några månader sedan, vilket fick honom att kavla upp skjortärmarna och börja jobba.
expand-left
helskärmLennart Guné, överåklagare. Foto: Jerker Ivarsson
Tanken var att se om det med ny dna-teknik gick att få fram bevis genom att ta prover från Palmes rock.
Men, förklarade överåklagare Guné i en mikrofon, detta gick inte att göra med mindre än att förundersökningen återupptas.
Och eftersom en annan åklagare pekat ut Skandiamannen som misstänkt mördare så fanns inte rättsliga förutsättningar för att sparka liv i polisutredningen igen.
Låt mig så här långt i berättelsen få vandra nerför minnenas allé och stanna till vid en hyfsat varm dag i juni 2020.
En åklagare vid namn Krister Petersson hade i tv några månader tidigare närmast utlovat en lösning på mordet och en hel nation följde den presskonferens som äntligen skulle hållas.
expand-left
helskärmSpaningsledare Hans Melander och chefsåklagare Krister Petersson. Foto: Thomas Carlgren / Åklagarmyndigheten
Skandiamannen pekades ut, men den starka bevisningen visade sig inte vara mer än några indicier som inte hade hållit för åtal, än mindre för fällande dom.
Men åklagare Petersson hade hittat sin mördare och kunde därför med gott samvete lägga ner förundersökningen.
Experter och lösa tyckare var rasande, argast var i vanlig ordning GW, få var nöjda.
Och nu, strax före julen 2025, 39 år efter mordet, stod alltså en annan åklagare och sa att han hade granskat bevisningen mot den utpekade mannen och kommit fram till någonting som de flesta redan insett, nämligen att det inte räcker.
Det lät lovande. Men hur blev det då med analysen av Palmes rock? Hittades bevis?
Nix. Det var så hopplöst många som hade fingrat på den. Vittnen till mordet som försökte rädda statsministerns liv, blåljuspersonal, tekniker vid polisen i Sverige och Tyskland, kanske rent av människor som åkte i samma tunnelbanevagn som makarna Palme den där februarikvällen 1986.
Sannolikheten att hitta mördarens dna är mycket liten, och för övrigt finns ingen misstänkt i livet som det går att jämföra ett eventuellt fynd med.
Så åklagare Guné tar inte upp förundersökningen igen.
Under de snart 40 år som har gått sedan skotten ekade över Sveavägen har en hårt prövad nation tvingats stå ut med rubriker om ministrar som avgått och polischefer och åklagare som sparkats och tillsatts och när vi trodde att botten var nådd avslöjades en hemlig utredning i utredningen.
Till det läggs alltså ett nytt misslyckande, låt vara med en splitterny motivering:
”På det utredningsmaterial som nu finns går det inte att bevisa vem som är gärningsman och ytterligare utredning kan inte antas förändra bevisläget på ett avgörande sätt.”
Alltid något. Synd bara att det här beskedet kom först efter att Skandiamannens exfru gått bort.
Hon levde ännu då en man hon varit gift med pekades ut som Palmes mördare, något som sannolikt förmörkade hennes sista år.
Det var ett utpekande som inte var Åklagarmyndighetens vackraste stund.