Nasrin Nour Aldin tolkade åt svenska soldater. Hon klarade sig till säkerheten i Norrköping. Hennes kolleger lever fortfarande gömda – för att Sverigedemokraterna sviker dem.
Nasrin Nour Aldin i Indien, där Expressens Therese Christiansson träffade henne 2016.
Öppna bild i helskärm
Försvarsminister Pål Jonson drev i opposition frågan om att evakuera tolkarna.
Foto: Johan Nilsson / TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Sverigedemokraterna vill inte svara på frågor om tolkarna.
Foto: SVEN LINDWALL
Öppna bild i helskärmLinda Jerneck
I nästan 20 år pågick den svenska insatsen i Afghanistan. När Kabul föll i talibanernas händer under några kaosartade dagar i augusti 2021 evakuerade Sverige sin personal, precis som andra länder.
De lokalanställda som hade jobbat sida vid sida med svenskarna sattes upp på en lista för att flygas ut. Men när insatsen avslutades några månader senare hade ett 50-tal namn inte hunnits med.
De hade inte gjort något fel. De hade bara otur.
En som vet hur det känns är Nasrin Nour Aldin, som tolkade åt den svenska ISAF-styrkan 2009-2012. Numer bor hon i Norrköping, men att hon lyckades ta sig till Sverige är inte tack vare svenska myndigheter. Veteraner hjälpte Nasrin att få ett jobb på en logistikfirma, så att hon kunde få ett arbetsvisum. Det är drygt åtta år sen.
– Jag började jobba första dagen i Sverige, och sen har jag jobbat i sju år.
Nu är hon föräldraledig med sin yngste son, som är nio månader. Men den här glåmiga decembertisdagen är Nasrin Nour Aldin i riksdagen för att påminna politikerna om kollegerna som dödshotas för att de hjälpte Sverige.
– Jag vet hur det känns att bli kvar. Skillnaden är att när jag fortfarande var i Afghanistan var det talibanerna som var gömda och vi levde öppet. Nu är det tvärtom. Talibanerna har makten och tolkarna tvingas gömma sig. Om de blir hittade blir de dödade.
I juni mördades en man som varit vaktchef på den svenska basen.
– Han lämnade en fru och fem barn efter sig. Det kommer att hända med alla som blir hittade. Andra länder evakuerar fortfarande sina tidigare anställda, men inte Sverige.
—
Nasrin Nour Aldin gick fortfarande i gymnasiet när hon började arbeta som tolk åt de svenska soldaterna. Hennes jobb var inte bara att översätta – hon hjälpte dem också att förstå det afghanska samhället, och hur de skulle föra sig för att undvika kulturkrockar.
– Hon fick oss att undvika allvarliga kulturella misstag eller övertramp har Monica Larsson, som var rådgivare i Afghanistan, tidigare sagt till Expressen.
I nästan tre och ett halvt år jobbade Nasrin Nour Aldin för svenskarna. Hon följde med kvinnliga soldater när de skulle prata med kvinnliga poliser eller besöka flickskolor. Men sen kom hoten.
När Nasrin bad Försvarsmakten om skydd, blev svaret att regelverket inte medgav att man tog några tolkar till Sverige.
– De sa att vi behövde skydda oss själva.
Nasrins mamma ordnade ett stipendium så att hon kunde studera ekonomi i Indien 2012. Familjen tvingades flytta från Sheberghan till Kabul.
Annons
När de svenska soldaterna påbörjade återtåget 2014, fick de tolkar som just då arbetade för Försvarsmakten följa med. Men de lokalanställda som hade jobbat för Sverige tidigare under den decennielånga insatsen lämnades kvar.
– Det var svårt att höra. Det var inte den bilden jag hade av Sverige. Det kändes orättvist, som ett svek.
—
Därför har hon engagerat sig för kollegerna som Sverige övergivit. Hotbilden mot dem – som i talibanernas ögon är kollaboratörer och spioner – är fortfarande hög.
Länder som USA, Kanada och Storbritannien har fortsatt evakueringen landvägen, via Pakistan. För att Sverige ska göra samma sak krävs ett regeringsbeslut om att ta de 50 namnen på listan som en del av flyktingkvoten.
I opposition drev försvarsminister Pål Jonson, M, på för att tolkarna skulle evakueras. Han anmälde tre socialdemokratiska ministrar till konstitutionsutskottet för hanteringen av frågan. Nu har han varit minister i tre år – ändå har ingenting hänt.
Enligt uppgift finns det ett utkast till ett regeringsbeslut som cirkulerar mellan Tidöpartierna. Alla regeringspartier sägs vara positiva till förslaget – men det tycks ha fastnat i statsrådsberedningens samordningskansli.
Bromsklossen stavas Sverigedemokraterna. Jag har frågat hur partiet ställer sig till att vidarebosätta de sista 50 afghanerna och deras familjer. Men SD vill inte svara.
– Jag förstår inte varför inget händer. Det finns ingen logik. De leker med folks liv, säger Nasrin Nour Aldin.
Kanske är partiledningen orolig över att väljarna ska misstycka om man hämtar hit afghaner ett valår.
Men att hjälpa tolkarna skulle inte öka migrationen till Sverige. Att landet ska ta emot 900 kvotflyktingar om året är Tidöpartierna – inklusive SD – överens om. Frågan är bara vilka. Varför inte en grupp som redan har visat stor lojalitet med Sverige, och hotas just därför?
—
Samtidigt som Nasrin är föräldraledig läser hon svenska – hennes femte språk vid sidan av farsi, uzbekiska, engelska och lite persiska. Arbetskraftsinvandrare får ju inte delta i etableringsinsatser som SFI, och därför tog det sex år innan Nasrin lärde sig språket. Nu går det bra för det mesta.
– Men när jag talar svenska i telefon säger min sexåring: ”mamma, du sa fel!”
Nyligen var hon på intervju hos Migrationsverket.
– Jag hoppas att jag ska få medborgarskap till jul.
Linda Jerneck är biträdande politisk redaktör på Expressen. Läs fler av hennes texter här.
LÄS MER: SD struntar i dem som offrade sig för SverigeLÄS MER: De riskerade livet för Sverige – än sen då?