unsaveSpara
expand-left
helskärm Foto: Carolina Byrmo
Hårdare regler leder till att människor som är etablerade i Sverige nu blir utvisade – och ytterligare skärpningar väntar.
Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd med politiken.
– Men jag förstår att enskilda beslut kan väcka känslor, säger han.
Regeringen tog i våras bort möjligheten till spårbyte. Alltså att den som fått avslag på sin asylansökan kunde ansöka om arbetstillstånd i Sverige utan att lämna landet.
Man har tidigare också höjt lönekravet för att få uppehålls- och arbetstillstånd och efter årsskiftet kommer en ny höjning. Den nya gränsen ska bli 90 procent av medianlönen – vilket motsvarar 33 390 kronor i månaden.
Åtgärderna har lett till att många människor, som är etablerade i det svenska samhället, nu utvisas.
Aftonbladet har rapporterat om flera utvisningsärenden där de drabbade är personer som levt länge i Sverige, jobbar och är integrerade i samhället.
Till exempel Zahra Kazemipour och hennes man Afshad Joubeh, uppskattade medarbetare på Södersjukhuset i Stockholm där de arbetar som undersköterskor.
expand-left
helskärm Foto: Carolina Byrmo
Paret, som också har två barn, kom till Sverige 2016 men fick avslag på sin asylansökan. Via spårbytet kunde de dock stanna och arbeta på Sös, där de har bidragit med sin kompetens, inte minst under pandemin.
Zahra går dessutom en utbildning för att få svensk sjuksköterskelegitimation.
Men nu ska de utvisas.
”Det förekom fusk”
Johan Forssell (M) är migrationsminister och ytterst ansvarig för förändringarna som genomförts.
Han tycker det är bra att spårbytet togs bort.
– 2022 ärvde vi ett trasigt migrationssystem som inte fungerade. Asylinvandringen var på en för hög nivå för att vi skulle lyckas med integrationen. Vi hade ett skuggsamhälle på hundratusen människor. En del i den problembilden var just spårbytet som var kritiserat av många myndigheter. Det förekom fusk och människor kom till Sverige för att missbruka det här systemet. Många levde också i utsatthet på grund av det.
Det höjda lönekravet. Vilka är vinsterna med det?
– Det gamla systemet skapade väldigt mycket fusk. Människor for illa när det var låga krav. Det fungerade inte. Vi tycker att det är rimligt att man då har ett krav att det ska vara en riktig anställning och att det ska vara en viss inkomstnivå.
– Vi har idag en halv miljon människor i Sverige som är arbetslösa. Jag tror att många håller med mig om att det är orimligt att man har kunnat komma till Sverige som arbetskraftsinvandrare till en viss typ av jobb, samtidigt som det går så många arbetslösa i Sverige och som borde kunna ta de jobben istället.
Många tjänar inte 33 390 kronor i månaden.
– Nej, men när vi hade ett krav på bara 13 000 kronor i månaden skapade det en väldig utsatthet och ett jättestort fusk.
– Vi såg skenanställningar, vi såg svartjobb, vi såg människor som levde i stor utsatthet, många fick betala ett väldigt högt personligt pris för det systemet. Plus att det också underminerade hela den reglerade invandringen.
Borde inte bristyrken kunna undantas?
– Den stora frågan kopplat till bristyrken på arbetsmarknaden är hur vi ska få in de 500 000 människor som idag är arbetslösa. Det tror jag är det viktigaste.
expand-left
helskärm Foto: Isabell Höjman/TT / TT Nyhetsbyrån
Många personer som är etablerade i Sverige och behövs på den svenska arbetsmarknaden utvisas nu, på grund av det borttagna spårbytet eller på grund av det förhöjda lönekravet. Vad tänker du om det?
– När vi lägger om politiken i en stramare riktning, innebär det att personer som tidigare uppfyllde kraven nu inte alltid gör det. Jag förstår att uppmärksammade beslut väcker starka känslor. Jag förstår att det kan uppfattas som orättvist när personer som levt upp till regler som gällde förut inte alltid gör det nu. Men vi måste också komma ihåg att alternativet vore att avstå från förändringarna som krävs för ett mer kontrollerat och välfungerande migrationssystem.
Johan Forssell säger att man kortat beslutstiden för den som i dag ansöker om arbetstillstånd.
– Om man uppfyller kraven, får man beslut om det på bara 19 dagar. Det var 100 dagar när vi övertog regeringsmakten, säger han.
Fler brottsdömda ska utvisas
En fråga som aktualiserats i veckan och som Aftonbladet läsare reagerat på är en dom i Södertörns tingsrätt där en irakisk medborgare som dömdes till fängelse för våldtäkt inte utvisades.
Är det är rimligt att utvisa kompetent vårdpersonal som gör skillnad i den svenska välfärden, medan en man som dömts för att ha våldtagit en 100-åring får stanna?
– Jag blir fruktansvärt provocerad när människor som är utländska medborgare och begår brott i Sverige inte blir utvisade. Jag kommer här i början på det nya året gå till riksdagen med helt ny lagstiftning kring brottsutvisningarna.
Är du själv nöjd med migrationspolitiken?
– Vi är ju mitt uppe i själva genomförandet av den, men det är klart att det finns flera saker som jag är nöjd med. Inte minst att vi har lyckats göra det vi lovade svenska folket, att vi skulle minska asylinvandringen. För att vi ska klara integrationen.
– Sen förstår jag att enskilda beslut kan väcka känslor. Jag har verkligen förståelse för det.
FAKTANya regler i migrationspolitiken
arrow Lönekravet: För några år sedan låg lönekravet för de som får uppehållstillstånd genom arbete på cirka 13 000 kronor. Nu ligger det på närmare 26 000 – och nästa år har regeringen bestämt att det ska höjas till 90 procent av medianlönen, vilket motsvarar 33 390 kronor i månaden.
arrow Spårbyte: Så kallat spårbyte var en möjlighet som tidigare fanns för Det slopades i våras. Tidigare kunde personer som fått avslag på en asylansökan ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd inifrån Sverige (”spårbyte”) om de hade ett arbete. Men detta undantag försvann helt från och med detta datum.
Det som gäller nu för att få arbeta i Sverige är att man:
1. Måste lämna landet.
2. Söker arbetstillstånd från utlandet.
3. Väntar på beslut därifrån.
arrow Höjt återvandringsbidrag: Bidraget är ett ekonomiskt stöd från Migrationsverket för personer som har uppehållstillstånd i Sverige och frivilligt väljer att återvända till sitt hemland. Bidraget höjs den 1 januari 2026 till 350 000 kronor för en vuxen och upp till 600 000 kr per hushåll.
Läs mer