När Donald Trump återvände till Vita huset var det många som undrade om hans forskningspolitik skulle följa samma linje som under hans första mandatperiod. Nu har det gått ett år och det märks allt tydligare att svaret är ja. De förändringar som genomförts i USA:s forskningssystem får direkta konsekvenser också för Sverige, eftersom våra universitet, forskare och företag sedan länge är djupt integrerade i amerikanska samarbeten.
Amerikanska nedskärningar påverkar svensk forskning
Rapporter från både Saco och Svenskt Näringsliv visar hur snabbt läget har förändrats. Nedskärningar och omprioriteringar inom centrala amerikanska forskningsfinansiärer – som National Science Foundation och delar av National Institutes of Health – har redan lett till att internationella projekt där svenska forskare deltar bromsats, pausats eller helt tappat sin finansiering. Den osäkerhet som nu präglar amerikansk forskningspolitik spiller direkt över på svenska lärosäten som har planerat långsiktigt tillsammans med partners i USA.
Samtidigt har administrationen förstärkt styrningen mot politiskt prioriterade områden, ofta på bekostnad av fri grundforskning. Flera forskningsfält som klimat, hållbarhet och social ojämlikhet har fått stå tillbaka när kriterierna för anslag skrivits om. Även detta påverkar Sverige: när stora och prestigefyllda amerikanska institutioner minskar stödet till centrala framtidsområden riskerar också svenska forskargrupper att få svårare att hitta matchande samarbeten och extern finansiering.
Färre möjligheter för svenska forskare
Ett annat område där effekterna blivit tydliga är forskarnas rörlighet. USA har länge varit världens starkaste magnet för talanger – en magnet som svenska universitet och företag har dragits till. Men skärpta visumregler och ökade administrativa hinder har gjort landet mindre öppet för internationella forskare, doktorander och studenter. För Sverige innebär det färre möjligheter för våra forskare att vistas i världens mest resursstarka akademiska miljöer.
När USA backar från långsiktiga investeringar i fri forskning bör Sverige och Europa kliva fram
Sammantaget är bilden tydlig: den amerikanska forskningspolitiken under Trump driver fram ett mer instabilt och oförutsägbart läge i den internationella kunskapsekonomin. För ett litet, exportberoende innovationsland som Sverige är detta betydligt mer än en utrikespolitisk parentes. Det påverkar vår förmåga att vara världsledande inom medicin, teknik, grön omställning och avancerad industri.
Sverige måste stärka forskningsanslagen
Men situationen rymmer också ett handlingsutrymme. När USA backar från långsiktiga investeringar i fri forskning bör Sverige och Europa kliva fram. Det handlar om att stärka våra egna forskningsanslag, säkra flerårig finansiering och garantera akademisk frihet. Det handlar om att bygga attraktiva och öppna forskningsmiljöer som kan ta emot de forskare som nu tvekar inför USA. Och det handlar om att bredda våra internationella samarbeten inom EU, men också med Asien, Kanada och andra länder som tydligt satsar på vetenskaplig excellens.
Ett år med Trump räcker för att se konturerna: den amerikanska forskningspolitiken är inte längre ett självklart nav för global kunskapsutveckling. För Sverige är det en väckarklocka. Att vara passiv är inte ett alternativ. Om vi inte agerar nu riskerar vi att dras med i en nedåtgående spiral där kortsiktighet och osäkerhet urholkar vår konkurrenskraft. Men om vi tar tillfället i akt kan vi istället stärka vår självständighet, vår attraktionskraft och vår förmåga att bidra till den forskning som världen behöver.