Agnes Wold
Publicerad 23 dec 2025 kl 20.54
Helveteseld är det danska ordet för bältros, vilket är en ganska bra beskrivning på en sjukdom där smärtsamma blåsor formar ett band eller bälte på ena sidan av kroppen.
Blåsorna må försvinna efter några veckor men smärtan kan vara kvar i månader och år.
Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Agnes Wold
Bältros orsakas av det virus som ger oss vattkoppor, en sjukdom som nästan alla haft, även om man inte vet om det. Infektionen går över, men vattkoppsviruset försvinner aldrig helt, utan gömmer några av sina gener inne i våra nervceller. Om immunsystemet försvagas kan vattkoppsviruset reaktiveras, vilket innebär att viruspartiklar börjar produceras i nervcellen och transporteras längs dess långa utskott. Vid nervändan frisätts det och framkallar inflammation och blåsbildning.
Beteendet är inte unikt för vattkoppsviruset, det besläktade herpesviruset orsakar munsår på liknande sätt genom att gömma sig i nervceller och då och då reaktiveras.
En tredjedel av alla drabbas av bältros någon gång under livet, oftast i ålderdomen då immunsystemet börjar svikta. Hälften av alla 85-åringar har haft bältros.
År 2023 publicerade tidskriften Nature en uppmärksammad artikel. Man visade att äldre personer i Wales som erbjudits bältrosvaccin hade mindre risk att utveckla demens än dem som inte fått erbjudandet.
Studien var mycket elegant utförd. För att få två grupper som verkligen var helt jämförbara, förutom vad gällde vaccination mot bältros, drog man nytta av att man 2013 infört kostnadsfri vaccination i Wales till 79-åringar, men inte för dem som var 80 år eller äldre. Varje år utökades erbjudandet till nya, yngre åldersgrupper. Av dem som erbjöds gratis vaccin nappade nästan hälften på erbjudandet, medan färre än 1% tog sprutan av dem som fick betala själva. På så sätt fick man årskullar där nästan ingen vaccinerats, och årskullar där hälften vaccinerats.
Man undersökte sedan utvecklingen av demens under sju års tid bland dessa åldersgrupper; 12 procent blev dementa under denna tid, allt eftersom de åldrades. Men risken var betydligt mindre om man tillhörde de årskullar som fått gratis bältrosvaccin, jämfört med dem som inte fått erbjudandet. Det var framför allt kvinnorna som fick detta skydd – 20 procent färre kvinnor fick demens om de erbjudits vaccin.
Kunde man inte bara räknat på hur många som fick demens av alla som tagit, respektive inte tagit, bältrosvaccin? Jo, det kan man, men det ger inga säkra besked om effekten av just vaccinet. Folk som vaccinerar sig är allmänt friskare och mer måna om sin hälsa och kommer att ha mindre demens vare sig vaccinet har effekt eller inte. För att säkert bevisa vaccinets effekt måste vaccinet ha tilldelats personer genom lottning (så kallad randomiserad studie), eller som här, baserat på födelsedatum, vilket man inte själv kan påverka.
Två år senare publicerades en uppföljningsstudie som använt samma design, men undersökt en större population, nämligen hela Storbritannien. Man undersökte dödsorsaker i stället för diagnoser och fann att nio år efter vaccinationserbjudandet hade 5 procent färre dött i demens i de åldergrupper som erbjudits kostnadsfri vaccination jämfört med dem som inte fått erbjudandet.
Annons
Dessa två studier gjordes på ett äldre vaccin, Zostavax. Men 2025 kom en studie från USA där man jämförde risken att bli dement om man vaccinerades med ett nyare och mer effektivt vaccin, Shingrix, i stället för det gamla vaccinet. Nästan alla delstater gick över till Shingrix mellan 2017 och 2018 och man kunde därför jämföra dem som vaccinerades under en treårsperiod före bytet, respektive en treårsperiod efter skiftet. Den grupp som vaccinerades under den senare perioden fick bättre skydd mot bältros än de som vaccinerades 2017 och tidigare, men de hade också 17 procent lägre risk att få en demensdiagnos. Även här såg man att skyddseffekten mot demens var starkare hos kvinnor än män, 22 procent respektive 13 procent.
Varför inte ge bort en vaccination i julklapp
Hur kan man förklara att ett vaccin mot en virussjukdom skyddar mot demens? Det är förstås en fråga för framtida forskning, men man kan spekulera i att den inflammation som uppstår vid reaktivering av virus kan påskynda processer som leder till demens, till exempel inflammatorisk aktivering inne i hjärnvävnaden eller bildning av små blodproppar i hjärnans blodkärl. Att effekten skiljer sig åt mellan kvinnor och män kan förklaras av olikheter i könens immunsystem. Kvinnor har något högre risk för bältros än män, vilket visar att deras immunsystem är något sämre på att hindra reaktivering av vattkoppsviruset.
Oavsett förklaring har vi alltså här en metod som bevisligen minskar risken att utveckla demens och särskilt hos äldre kvinnor.
Ett problem är – Shingrix kostar ett par tusen kronor för en spruta och man bör helst ta två med några månaders mellanrum. Många äldre har inte de pengarna. Och även om man kan hoppas att staten om några år tar över kostnaden, är vi inte där än. Innan dess måste man betala själv.
Så om du har en gammal förälder eller äldre släkting eller kär vän – varför inte ge bort en vaccination i julklapp? Som rejält förbättrar chanserna att slippa demens. Bättre julklapp har jag svårt att tänka mig.
Jävsdeklaration: Inga aktier i läkemedelsindustrin, inga konsultuppdrag.
Agnes Wold är läkare och professor i klinisk bakteriologi samt kolumnist i Expressen.