Här har hälften av dagarna med snö försvunnit

share-arrowDela

unsaveSpara

chevron-leftföregåendechevron-rightnästaGreta Wiberg, Elise Kahlin och Frank Wiman på Herrgärdsskolan önskar sig snö i vinter. Men de senaste åren har det varit betydligt mindre av den varan i Västerås.

1 / 6Foto: Gustav Sjöholm/TT

Tidigare kunde man räkna med tre månaders riktig vinter i Västerås. Men de senaste åren har vintrarna knappt varit hälften så långa.

– Det är dåligt. Hela poängen med vintern är ju att det kommer snö, säger Elise Kahlin, 8.

Adventsljusstakarna är tända i fönstren på Herrgärdsskolan. Men på skolgården lyser snön med sin frånvaro. I Sverige har det varit 20 dygn färre med snö på marken de senaste fem vintrarna, jämfört med andra halvan av 1990-talet.

– Det känns mer som att det är höst. Jag skulle beskriva det som kallt, men också typ tråkigt, säger Frank Wiman, som går i femman.

Hans pappa brukar säga att det var mer snö i Västerås förr i tiden.

– Jag kan ju förstå det med klimatförändringarna och så där. Men det känns lite orättvist, säger han.

Klasskompisarna Elise Kahlin och Greta Wiberg i tvåan tycker att rasterna hade varit roligare med snö.

– Nu när sanden är helt fryst så kan vi inte göra någonting, säger Greta Wiberg.

– Om man tittar ut genom fönstret så finns ingen snö, det är bara slask. Man kan inte göra lyktor av slask, säger Elise Kahlin.

Sparar fjolårets snö

På en parkeringsplats utanför Vedbobacken strax utanför Västerås plockar Ingrid Tillander, 50, fram längdskidorna. Temperaturen ligger på sju plusgrader.

– Jag har bott i Västerås sedan jag var liten. Om jag jämför med då så minns jag det som att det var mycket mer snö när jag var liten.

Hon och andra västeråsare minns rätt. Mellan 1950 och år 1999 rapporterade SMHI:s väderstation in i genomsnitt 88 dygn med snötäcke under vintrarna. De senaste fem åren har det varit 37. Nedgången är bland de högsta för SMHI:s stationer.

Vedbobacken har vid sidan av längdspåren även skidbacke. Anläggningsansvarige Martin Landås säger sig inte märka av att vintrarna förändrats. Däremot tar anläggningen höjd för varmare vintrar. En ny damm gör det möjligt att kyliga dagar spruta ut 400 kubikmeter snö i timmen. Anläggningen skulle inte skulle klara sig utan den, och den snö som sparas över sommaren, för att kunna öppna ett visst datum oavsett vad kvicksilvret står på.

– Man kan säga att vi framtidssäkrat anläggningen.

”Påverkas jättemycket”

Några som också är beroende av vintrarna är friluftscentret Aktivt Uteliv, som säljer och hyr ut skidutrustning och skridskor och ordnar kurser. Delägaren Mathias Bernövall säger att säsongen blivit kortare. Det gäller att vara beredd när vintern väl kommer, för då strömmar kunderna snabbt till.

– Vi påverkas ju jättemycket. Vintern måste ju nästan komma i gång för att vår verksamhet ska ta fart. Man står och stampar och väntar, säger han.

FAKTASå har snön försvunnit

TT har gått igenom data för antalet dygn med snötäcke per vinter för SMHI:s 37 väderstationer 1950–2025.

Utifrån det har ett medelvärde för femårsperioder tagits fram, där de senaste fem vintrarna jämförts med perioden 1950–1999.

De stationer som haft störst minskning i jämförelsen är Kristianstad, följt av Västerås, Lund, Ulricehamn och Kalmar. Några stationer i norr, däribland Piteå, har fått fler dagar med snö.

I genomsnitt har drygt var fjärde snödag försvunnit, totalt 20 dagar, i landet, under tidsperioden.

Läs mer