Publicerad 23 aug 2025 kl 06.00

Även om arbetskraftsinvandrare kommer hit och sköter sig så kan resultatet bli negativt för Sverige. 

Många underskattar riskerna med högkvalificerad invandring, skriver Alexander Cenusa, Markus Johansson-Martis och Amanda Meisner från Konservativa förbundet. 

Alexander Cenusa, ordförande Konservativa förbundet.

Foto: Privat

Öppna bild i helskärm

Markus Johansson-Martis, fd ordförande, Konservativa förbundet.

Foto: Pressbild

Öppna bild i helskärm

Amanda Meisner, fd styrelsemedlem och kommunikatör Konservativa förbundet.

Foto: Privat

Öppna bild i helskärm

Indiska ingenjörer är en vanlig invandrargrupp till Sverige.

Foto: JAGADEESH NV / EPA

Öppna bild i helskärm

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Omfattande asylinvandring ser de flesta numera som ett problem. 

Annat är det med den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen från utomvästliga länder. 

Vi menar att det är ett ödesdigert misstag att släppa in för många välutbildade personer. De flesta underskattar riskerna. 

Enligt SCB är högutbildade nu i majoritet bland dem som flyttar från ett utomeuropeiskt land till Sverige för att arbeta. Merparten kom från Asien, närmare bestämt främst från Indien (27 procent) följt av Kina, Turkiet, Balkanländer utanför EU och Iran. 

Dessa invandrare är inte nödvändigtvis en direkt belastning på välfärdssystemet. Trots det riskerar de att påverka samhället på andra sätt med bland annat ökade levnadskostnader och en försämrad livskvalitet som resultat. 

Vi lever i ytterst oroliga tider och de länder som arbetskraftsinvandringen särskilt kommer ifrån utgör en risk.

Bostadsbristen är ett exempel där Sverige redan har stora problem. 

Det finns studier från USA som visar att bostadspriserna har skjutit i höjden i USA, Storbritannien och Kanada – och det går att anta att den kraftiga arbetskraftsinvandringen i dessa länder har bidragit till det genom ökad efterfrågan.

Ett annat problem har med kulturella skillnader att göra.

Garrett Jones, ekonom och professor med fokus på migration, varnar i sin bok ”Culture transplant” att assimilation i viss utsträckning är en myt och att kulturella influenser från ursprungsländerna är betydande och långvariga. 

Man måste ha klart för sig att värderingsmässigt är Sverige lite av ett unikum (även bland västländer). I jämförelse med övriga världen sticker vi ut i vår syn på till exempel tillit och korruption. 

Kulturell homogenitet

Sveriges välfärdssystem bygger på kulturell homogenitet, speciellt när det kommer till den sociala tilliten. Det innebär att ett stort inflöde av individer från länder med helt andra värderingar och beteendemönster kommer skapa konflikt. Precis som vi redan sett i kulturkrockarna med personer som kommit hit asylvägen.

En annan viktig aspekt är säkerhetsrisker och nationella intressen. Vi lever i ytterst oroliga tider och de länder som arbetskraftsinvandringen särskilt kommer ifrån utgör en risk. Både Iran och Kina har geopolitiska intressen som är i konflikt med våra. 

Och även om arbetskraftsinvandrare kommer hit och sköter sig så kan resultatet bli negativt för Sverige. Det finns inget som hindrar dessa människor från att åka hem eller till något annat land efter några år. Tvärtom är det ganska vanligt förekommande, vilket amerikanska studier visar.  

Annons

38 procent av alla arbetskraftsinvandrare som kommer till ett land lämnar inom tio år. Då tar de med sig sina erfarenheter och sin expertis.  

Av uppenbara skäl är det därför bättre att investera tid och resurser i drivna svenska ungdomars utbildningar och karriärmöjligheter. Sverige har en fantastisk talangpool som vi bör använda. 

Det bästa argumentet för högkvalificerad invandring är att vi verkligen behöver den kompetensen. 

Men vi menar att de flesta som argumenterar så bortser helt från riskerna vi precis nämnt. 

Därför menar vi att den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen bör vara minimal. 

Av Alexander Cenusa 

ordförande Konservativa förbundet 

Markus Johansson-Martis

fd ordförande, Konservativa förbundet 

Amanda Meisner  

fd styrelsemedlem och kommunikatör Konservativa förbundet