Kungliga Biblioteket (KB) ska undersöka hur man bäst utformar ett nationellt bibliotek där böcker som är eller har varit förbjudna i omvärlden samlas. Tanken är att böckerna främst ska vara tillgängliga för forskare. Uppdraget ska redovisas senast den 8 maj.
Liberalerna la fram idén på årets bokmässa i Göteborg. Nu är utbildningsminister Simona Mohamsson (L) på KB för att berätta om uppdraget. Hon menar att det är möjligt att utforma det nya biblioteket på många olika sätt, men att det är upp till KB att komma med ett förslag.
– Jag ser det som ett brett uppdrag där man ska kolla på hur man ska tillhandahålla och bevara förbjuden och censurerad litteratur. Det kan både vara från svenskt och internationellt perspektiv. Det kan både vara historiskt och nutida. Det är viktigt att vi inte friserar historien, varken den historia som redan finns eller den tid vi lever i, säger hon.
Det här exemplaret av ”Bröderna Lejonhjärta” skickades Astrid Lindgren kort efter sammetsrevolutionen i Tjeckoslovakien av Jarka Vrbova. Hon fick då ett kort men tacksamt brev tillbaka från Astrid Lindgren.
Foto: Alexander Mahmoud
Med anledning av Mohamssons besök har KB tagit fram en raritet ur samlingarna för att illustrera vilken typ av böcker som skulle kunna finnas i ett bibliotek över förbjuden litteratur. Det är ett exemplar av Astrid Lindgrens ”Bröderna Lejonhjärta”, faktiskt bara ett av tre kända exemplar i världen av den här utgåvan. Nu vilar den på en skyddande kudde på bordet framför oss.
Den svenska barnboksförfattarens roman om kampen mot en ond härskare kunde inte ges ut i det dåvarande Tjeckoslovakien. När förlagen inte vågade bestämde översättaren Jarka Vrbova sig för att göra en så kallad samizdat-utgåva av boken. ”Samizdat” var ordet för små upplagor av böcker som spreds i hemliga nätverk i Östblocket under Sovjettiden.
Litteraturforskaren Andreas Hedberg, som är ansvarig för Astrid Lindgren-samlingen lyfter försiktigt upp boken.
– Jag har haft kontakt med översättaren Jarka Vrbova, som är en fantastisk kvinna. Hon var så övertygad om att den här boken skulle tilltala publiken så att hon gjorde en egen utgåva på skrivmaskin.
Bild 1 av 2
När ”Bröderna Lejonhjärta” gavs ut i Tjeckoslovakien efter sammetsrevolutionen var det Jarka Vrbovas översättning som användes.
Foto: Alexander Mahmoud
Bild 2 av 2
Det finns bara tre kända exemplar av den tjeckoslovakiska samizdatutgåvan av Astrid Lindgrens ”Bröderna Lejonhjärta”.
Foto: Alexander Mahmoud
Med hjälp av karbonpapper mellan varje blad kunde tio exemplar göras samtidigt. Sammanlagt gjorde hon 30 ex. Även Ilon Wiklands illustrationer kopierades. Boken vi har framför oss skickades till Astrid Lindgren själv.
– Det här var farligt. Man kunde få fleråriga fängelsestraff för det, säger Andreas Hedberg.
Simona Mohamsson menar att Sverige har en lång och stolt historia i att försvara det fria ordet och tryckfriheten, och att det förpliktigar.
– I en tid där journalister och författare behöver utstå ett otroligt tryck, riskerar fängelsestraff och censureras, ibland självcensur, är det viktigt att kunna samla böcker på det här sättet. Då är Sverige ett naturligt nav och jag tycker att också KB är en naturlig plats, säger utbildningsministern.
I Malmö finns redan Dawit Isaak-biblioteket över förbjuden litteratur.
Skulle det inte vara naturligt att utnämna det till det här nationella biblioteket?
– Jag är glad över alla initiativ som finns för att sätta ljuset på författare och journalister som har tagit stor strid för tryckfriheten och yttrandefriheten. Jag ser inte det här som att man konkurrerar utan som ett komplement. Vi har ett nationalbibliotek som jag tycker ska ha det här ansvaret. Det betyder inte att det inte behövs flera initiativ på olika håll, men KB behöver ta ett helhetsgrepp, säger Mohamsson.
Ser ni framför er att det här biblioteket ska ligga i Stockholm eller räcker det att det är knutet till Kungliga biblioteket?
– Jag tänker att Kungliga biblioteket i sitt uppdrag ska kolla på var man anser att det är mest lämpligt.